Utredaren Martin Färnsten har nu lämnat över sina förslag på hur dagens högkostnadsskydd i tandvården ska stärkas för att bli mer likt det som finns i sjukvården.
– Ingen människa ska behöva avstå från sociala gemenskaper för att man inte har råd att gå till tandläkaren. Det är inte värdigt Sverige, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Till en början är siktet inställt på bättre högkostnadsskydd för de äldre med sämst munhälsa. Men uppdraget har också varit att ta fram en modell som ska gå att skala upp till hela befolkningen.
Utredaren föreslår en modell som ska införas stegvis utifrån ålder och behov.
Tanken är att en patient ska betala 10 procent av referenspriset för en behandling.
För en vanlig åtgärd som att laga eller dra ut en tand blir kostnaden mellan 100 och 400 kronor per åtgärd med utredarens förslag.
Genom förslaget sjunker patientens del av den totala kostnaden rejält, från drygt 60 procent till runt 25 procent för dem över 67 år.
Ett mer generöst system blir dyrare för staten. I det första steget, där enbart de äldre omfattas, beräknas statens kostnad öka med mellan 3,4 och 4,5 miljarder kronor per år.
Fullt utbyggt, när hela befolkningen från 20 år omfattas, bedöms statens kostnad för tandvård stiga med mellan 7,7 och 9,9 miljarder per år.
Socialministern kan dock inte svara på när systemet kan vara fullt utbyggt.
Tandvårdsreformen är en del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna (SD). Partierna har redan föregått utredningen genom att öronmärka 3,4 miljarder kronor till stärkt högkostnadsskydd för de som fyllt 67 från 2026. Dessutom dras gratis tandvård för unga 19–23 år in nästa år som en del i finansieringen av reformen.
