Med fritidskortet ska föräldrar kunna betala hela eller en del av sitt barns fritidsaktivitet. Alla barn i åldrarna 8–16 får ett stöd på 500 kronor per år men för hushåll som fick bostadsbidrag i fjol är beloppet högre, 2 000 kronor per barn och år.
Propositionen som regeringen lämnade in på torsdagen ingår i budgetöverenskommelsen med Sverigedemokraterna och stöd finns därmed i riksdagen för att kortet nu blir lag. Från den 1 september ska föräldrar kunna utnyttja stödet.
– Vi ser att många barn av ekonomiska skäl väljer att inte vara med i det organiserade föreningslivet, eller slutar när man är 10–11 år. När de förstår att det här konkurrerar med matkasse och elräkning. Inget barn ska behöva ta den typen av ansvar, säger Jakob Forssmed.
Fritidskortet har blivit försenat, initialt var det tänkt att införas 2024. En del av kritiken på vägen har handlat om att även barn till välbemedlade föräldrar får stödet. Idrottsministern har två svar. Dels att det är lika angeläget för alla barn att röra på sig och få möjlighet till en social gemenskap. Och han hoppas på en pusheffekt; att viljan att använda stödet ska vara stort eftersom det brinner inne om det inte används.
– Att vi ger till alla minskar också stigmat. Vi hoppas att det blir något att samtala om: ”Vilken förening ska du välja?” Och då är det ingen i skolan som vet vem som får vilket belopp på sitt kort, säger han.
Varför är just bostadsbidrag kriteriet för att få den högre summan?
– Det gäller att hitta ett mått som är hanterbart. Att man finns i ett hushåll som har så låga inkomster att man får bostadsbidrag tycker vi har varit ett bra urvalsinstrument, säger idrottsministern som samtidigt är medveten om att en grupp kan missas – de vuxna som lever på marginalen men känner en stolthet i att klara sig utan bidrag.
– Samtidigt behöver vi ha ett robust urvalssystem. Vi vill inte ha ett omfattande ansökningsförfarande, att man springer med kvitton i efterhand. I länder som prövat en sådan modell är det de resursstarka, de som har kraften och orken, som drar nytta av stödet. Tanken här är att det ska vara väldigt automatiserat och enkelt för den enskilde.
En risk som flera remissinstanser – Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Försäkringskassan – påpekade är att stödet kan komma att utnyttjas av kriminella. Forssmed säger att regeringen tog till sig av synpunkterna och ändrade i utbetalningsmodellen. Han säger också att det inte kommer att vara möjligt att starta en ny förening och komma åt dessa medel.
– Sedan kommer vi förstås att följa upp med kontroller. Vi kommer också att stärka den straffrättsliga regleringen för att säkerställa att man inte fuskar med det här på olika sätt.
Vi behöver göra något nytt. Vi har grupper som står utanför svenskt föreningsliv.
Satsningen på fritidskortet kostar 800 miljoner kronor per år. ”En av de största satsningarna på barn och unga på decennier i Sverige”, enligt idrottsministern.
Finns det inte andra sätt, till exempel att stötta föreningarna mer? Absolut, säger Forssmed, och bemöter en annan kritik som reformen mött.
– Men vi behöver göra något nytt. Vi har grupper som står utanför svenskt föreningsliv. Där ekonomin spelar roll. Vi är i en situation nu där det är otroligt angeläget att få fler barn och unga att röra sig, att få goda gemenskaper där man blir sedd och respekterad. Och också hindrar barn från att hamna i andra sammanhang som är destruktiva.
