Besparingarna under resten av 2026 beror på att Försvarsmakten rekryterat många civila anställda, enligt Bo Berg, chef för försvarsstabens genomförandeenhet.
Redan i dag har myndigheten anställt så många civila som man tänkt ha framåt 2030.
– Vi drar ner tillväxttakten för att balansera vår ekonomi så att ambitioner och resurser stämmer överens, säger Bo Berg.
Enligt honom har myndigheten inte utfärdat några anställningsstopp, men man minskar på antalet civila nyanställningar.
Höstens besparingar innebär att Försvarsmakten dragit ner på utbildningar och övningar inom bland annat hemvärnet och armén.
– Man kanske genomför en stridsskjutning mindre inom ramen för en övning för att hålla sin ekonomiska ram, säger Bo Berg.
Han anser inte att det handlar om några radikala åtgärder, som att ställa in större övningar med krigsförband, men han medger att besparingarna kommer att få konsekvenser.
– Självfallet kommer det här påverka utvecklingen av våra förmågor på något sätt. Men vår bedömning är att den påverkan inte är så stor, säger Bo Berg.
Försvarsmakten tittar samtidigt mot 2027 och konstaterar att det året blir snålare än vad myndigheten trott tidigare.
– Vi kommer att ha lite mindre medel nästa år än vad vi planerat för. Så vi måste se över planerna och verksamheten, säger Bo Berg.
Det beror bland annat på nya Natouppdrag, som att stötta luftförsvaret i Polen. Luftvärnsregementet LV6 skickar 100 soldater och Patriotbatterier till Rzeszów under ett halvår med start i december.
– Vi blir heller inte fullt kompenserade för inflationen. Det kommer att behövas åtgärder, säger Bo Berg.
Vad kan det vara?
– Det vi tittar på är i vilken takt vi ska anställa personal. I vilken takt har vi råd att bygga infrastruktur. Sedan handlar det om att prioritera. Det viktigaste vi håller på med är avskräckningsoperationerna i Nato.
Rysslands krig i Ukraina och landets hybridattacker mot väst har försatt Sverige och Europa i det sämsta säkerhetsläget sedan andra världskriget.
Försvarsmakten är redan engagerad i flera Natouppdrag. Armén skickar en styrka från P7 i Revingehed till Lettland. I Boden har I19 ansvar för att bygga upp FLF Finland.
Dessutom deltar marinen i Baltic Sentry, som övervakar Östersjön, och delar av flygvapnet har bland annat baserats i Polen för att skydda mot drönare och robotar.
– Det blir en större kostnad än om vi inte skulle ha varit med och i stället bara bedrivit vanlig utbildning. Fördelen är dels att vi avskräcker, dels att vi ökar vår krigsförbandsförmåga. Alla de här insatserna gör att vi får erfarenhet, säger Bo Berg.
Besparingarna påverkar inte värnpliktsutbildningen och beslutet att bygga upp fyra svenska brigader, stora arméstyrkor med ungefär 5000 soldater.
– Min uppfattning just nu är att de delarna håller. Men man ska ha klart för sig att vi skänkt mycket material till Ukraina, säger Bo Berg.
En stor del av stödet till Ukraina är armématerial som Archerpjäser, stridsfordon och stridsvagnar. Nya beställningar är lagda, och de behövs för att brigaderna ska bli klara enligt plan.
– En förutsättning är att de leveranserna kommer. Än har vi i alla fall inga anmälningar av några större förseningar, säger Bo Berg.
Fakta.Sveriges försvarsutgifter
Riksdagens partier har ställt sig bakom ett beslut om att Sverige ska lägga 3,5 procent av BNP på det militära försvaret år 2030.
Natos mål är att medlemmarna ska ha nått det målet först 2035.
2026 var Försvarsmaktens budget 175 miljarder kronor.
Det kan jämföras med 2022, då budgeten var 75 miljarder kronor.