Det nya svenska bidraget är framför allt inriktat på luftförsvar, sedan Ryssland kraftigt ökat sin produktion av ballistiska robotar och jetdrivna drönare.
– Vi är i dialog med Ukraina om vad vi kan göra för att hitta interceptorer för att ta ut den här typen av (ryska jetdrivna) drönare. Vi står redo tillsammans med andra länder att kunna agera, sade försvarsminister Pål Jonson (M) på väg in till EU:s försvarsministermöte i Bryssel i morse.
Vapenköp från USA
Av de 720 miljonerna går omkring 200 miljoner kronor till ännu ett så kallat Purl-initiativ, där de europeiska Natoländerna köper vapen till Ukraina från USA.
180 miljoner kronor går i sin tur till Tjeckiens projekt med att köpa ammunition till Ukraina.
Offentliggörandet kommer inför ännu ett möte i den så kallade Kontaktgruppen för Ukrainas försvar – Ramsteingruppen – på Natohögkvarteret i Bryssel.
Samtidigt har Jonson skrivit under ett avtal om att samarbeta med Storbritannien om ammunitionspaket till Ukraina. Samarbetet omfattar ammunitions- och materielförsörjning till Ukrainas JAS Gripen-stridsflyg.
Sverige har sedan tidigare undertecknat en avsiktsförklaring om köp av svenska stridsflygplanet JAS 39 Gripen.
– Den här avsiktsförklaringen är en basplatta för att stridsflygen ska vara operationella över tid, och för att stödja Ukraina i deras ambition att bli och vara en långsiktig Gripen-partner, säger Pål Jonson i ett uttalande.
Patrioter och AI
Även Tyskland och Norge går in med Purl-pengar för att köpa amerikanska Patriot-robotar till Ukraina.
– Ryssland intensifierar sina angrepp. Vi måste snabbt fortsätta stötta Ukraina med luftförsvar. Det gör vi tillsammans med Norge, säger Boris Pistorius, Tysklands försvarsminister.
Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus presenterar för sin del ett avtal för att utveckla drönare med hjälp av AI och data från Ukraina.
– Ännu ett exempel på att vi gynnas av samarbetet med ukrainarna, säger Bruus i Bryssel.

