Proverna togs fem mil från den norska kusten i ett område som i dag är hav, men som för mer än 100 miljoner år sedan var ett vibrerande flodlandskap med betydligt grundare vatten.
I proverna hittade paleontologen Dirk Knaust, som är anställd av det norska gas- och oljeföretaget Equinor, stora ”bollar” där resterna från olika sorters skaldjur låg huller om buller. Knaust tror nu att det handlar det om ”spybollar”, liknande dem som katter och ugglor kastar upp när de får i sig saker som deras respektive matsmältningssystem inte klarar av.
Eftersom de fossilerade spybollarna var av samma storlek som ett plommon upp till en mango måste de ha kommit från ett djur av en ansenlig storlek. De flesta större djur som levde i haven vid den här tiden, som fisködlor (ichthyosaurier) eller hajar, livnärde sig dock på andra fiskar. Därför, resonerar Knaust i Geological Magazine (Cambridge University Press) där han presenterar sina resultat, faller misstankarna på svanödlor eller plesiosaurier. Det var havslevande ödlor som kunde bli upp till 13 meter långa och som, med hjälp av sina långa halsar, främst åt bottenlevande varelser, som skaldjur.
De skaldjur som fanns i spybollarna levde dock ute till havs, där salthalten var tillräckligt hög och stabil. Knaust tror därför att svanödlorna fångade dem där, men att de sedan simmade in mot grundare vatten, till en flodmynning eller liknande, när det var dags att spy upp de osmälta resterna, ungefär på samma sätt som vissa pälssälar och havslevande krokodiler gör i dag.