Sverige fortsätter sitt arbete med Unescos konvention om immateriella kulturarv genom att uppdatera den nationella förteckningen. Listan, som speglar levande traditioner och kunskaper, utökas kontinuerligt med förslag från allmänheten.
Förteckningen omfattar i dag cirka 90 exempel på levande kulturarv, från allemansrätt och annandagsbandy till Zornmärkesuppspelning och äggost.
Charlotte Hyltén-Cavallius, senior rådgivare på Institutet för språk och folkminnen, tycker det fina med listan är att man får ett hum om vad som betyder något för svenskarna.
– Just fössta tossdan är intressant eftersom det är en ny tradition. Traditioner behöver inte vara jättegammal, de är något som uppkommer eftersom vi har ett behov av dem.
Fössta tossdan i mass är sedan 2010 en inofficiell högtidsdag för de småländska dialekterna. Firas göra den, som alla smålänningar vet, genom att äta ”massipantåta”.
Bland de övriga tillskotten på listan finns bland annat kura skymning, det vill säga att sitta och vila eller samtala medan skymningen faller, och höhässjning, som är en traditionell metod för konservering av gräs genom torkning för att på vis framställa hö.
Den 28 mars avslöjar Institutet för språk och folkminnen ytterligare ett antal levande traditioner och kunskaper som tar plats på listan. Än så länge är det hemligt vilka, men Charlotte Hyltén-Cavallius kan avslöja att de har med mat att göra.
– En ledtråd är att flera av sakerna hos många kommer att väcka barndomsminnen. Tänk saker som mormor och farmor gjorde och som man åt på sommaren.
