Svenska ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson krönikerar med jämna mellanrum på förbundets hemsida. Den första krönikan för i år kom efter JVM (som slutade med svensk fjärdeplats).
”Det har nästan blivit fult att tävla” och svensk hockey har inte riktigt ”den förmåga som krävs att kunna kombinera tävling och utveckling”, skrev han bland annat.
I samma text konstaterade Larsson att organisationen skulle förstärkas – ”det handlar om sportslig utveckling kopplat till prestation”.
Nyförvärvet heter Mike Helber, ett välbekant namn inom svensk ishockey, som fått titeln strategisk sportchef. Håller han med sin ordförande i fult-att-vinna-resonemanget?
– Kort svar: Ja.
Längre svar:
– I min värld definierar många att tävla på ett felaktigt sätt, sätter tävling i direkt relation till vinst.
– Att gå in i ett sarghörn, brottas med din motståndare och hämta ut pucken – det är ett sätt att tävla. Ett annat är när två syskon försöker springa runt sitt eget hus snabbare än den andra. Det är roligt att tävla – på rätt sätt.
Sedan finns det alltid folk som drar det till sin spets åt båda håll, säger Mike Helber.
Antingen:
– Vi ska vinna, vi ska vara bäst, vi ska tokdominera – och min son eller dotter ska stå längst fram.
Eller:
– Vi ska inte tävla. Nej, vi ska bara leka, vi ska bara skratta och ha kul.
Det är det här som ligger till grund för det nya uppdraget som strategisk sportchef, säger Helber själv.
– Att få till ungdomsidrotten för tio- eller tolvåringar, som ska ha roligt och tycka att spela hockey är det häftigaste som finns, på en nivå och på ett sätt där man blir behandlad som barn.
– Kontra att vi ska bli bäst i världen, och ha de absolut främsta spelarna, som kommer att hamna i NHL.
Han fortsätter:
– Den där balansen. Det är mitt jobb. Att se till att båda delar finns.
Målsättningen att bli bäst i världen kommer uttryckligen från den svenska hockeyrörelsen.
På förbundsmötet sommaren 2023 antogs det som kallas ”Strategi 2030” – innehållande vision, verksamhetsidé och kärnvärden för svensk ishockey. Visionen lyder bland annat ordagrant: ”Vi ska vara bäst i världen i ishockey på alla nivåer.”
Mike Helber, uppväxt i USA, upplever det som rätt osvenskt.
– Jantelagen påverkar i Sverige. När förbundet säger att vi ska bli bäst i världen, då blir alla sådär: Jaha, tror ni att ni ska vara någonting? Verkligen, är det så?
Han fortsätter:
– Men jag drivs av att vi ska tävla mot USA och Kanada. Vi är jämförelsevis väldigt små sett till storlek och antal utövare, så vi har en enorm uppförsbacke på så sätt. Men det gör Sverige så häftigt – vi svenskar gillar ju att slå ur underläge.
Så hur ska det fungera i praktiken? Tillbaka till den där balansen. Helber berättar att det finns en hel del förändringar på gång vad gäller just det nyss nämnda åldersspannet.
Han börjar med att klargöra vad han upplever att svensk hockey ”till hundra procent” är överens om. Vad man gör fram till 14, och vad man gör när spelarna sedan når seniorhockeyn.
– Däremot, från 14 till 19 – det är då allting händer. Det är då puberteten kommer, det är då skillnaderna kommer. Det är då man har val att göra, om hur mycket man vill satsa. Till exempel, idrottsgymnasium – ska jag flytta hemifrån eller inte?
– Det är de åldrarna som vi brottas med, och det gäller inte bara hockeyn.
Helber tar upp en av de föreslagna förändringarna:
– Den största, som alla kommer prata om, är att vi kommer säga nej till förstaårsjuniorer i J20 (den högsta juniorserien).
Det absolut viktigaste en 16-åring kan göra är att lära sig sköta kost, sömn och skola, säger han.
– Fokus på de avgörande detaljerna när man börjar i gymnasiet. Det gör att man får en bra start, och får en bra möjlighet att fortsätta utvecklas.
– Sedan finns det agenter, föräldrar och andra nära och kära som skapar en strävan att bli så bra som möjligt så tidigt som möjligt. Det är där förbundet och jag ska försöka skapa rätt tålamod.
Vad tror du att det kommer att väcka för typ av reaktioner?
– Det här är ingen nyhet för någon. Man har pratat om det här länge.
– Det kommer säkert finnas någon eller några som säger att det är fel. Då har vi olika uppfattningar. Jag säger igen, i den åldern, på den platsen, med allt vad det innebär med den fysiska och mentala utvecklingen: Kost, sömn och skola.
Du har ju tidigare också pratat om vikten av bredden…
– Jag vill säga basen. Inte bredden – basen. Direkt när man säger bredd i Sverige, då tror alla att det inte är seriöst – att det är ett hack ned.
Den där balansen alltså, som i så många frågor om idrott och utveckling. En balans mellan att det inte ska vara för fult att vinna och att lyckas bromsa en hets, press och stress bland unga killar och tjejer.
Ser du annorlunda på det nu jämfört med innan du klev på ditt nya uppdrag?
– Jag har exakt samma tanke. Jag tror att jag delvis blev anställd för att jag haft många roller inom hockeyvärlden. Jag uppfattar att jag har en sund förståelse för olika sidor – och jag har alltid vetat att den här åldern, från ungefär 14 till 19, är kritisk.
– Då menar jag inte kritisk i att du då blir bäst – för så är det inte. Den största utvecklingen kommer oftast senare. Vad jag menar är att det är de åren där många föräldrar jämför sig med och bryr sig lite extra om sina barn.
– Det är där vi behöver otroligt skickliga ledare.
Mike Helber flyttade till Sverige som 22-åring, och har sedan blivit kvar – i Sverige, inom hockeyn. Han pratar gärna om att sporten ska vara en möjliggörare.
– Hur ska hockeyn jobba för mig? Den frågan borde alla spelare ställa sig själva när de är 19 år gamla. I dag upplever jag att spelare som inte får ett SHL- eller hockeyallsvenskt kontrakt uppfattar att man misslyckats.
– Jag sitter och skriker: Nej, nej, nej! Ni håller på att kasta bort världens chans!
Helber säger att han vill att spelare förstår att hockeyresan tar tid. Hockeyettan kan vara en bra plattform, men om det inte lockar – åk till Norge, Frankrike, Tyskland, eller varför inte Spanien?
Han använder gärna sig själv som exempel.
– Jag kom till Sverige och fick 25 kompisar omedelbart. De ville att jag skulle lyckas, för att om jag lyckas – då vinner vi fler matcher.
– Jag fick lära mig ett nytt språk, jag fick lära mig en ny kultur. Jag är gift!
Hockeyspelare säljer sina aktier alldeles för tidigt – innan de är färdigutvecklade, lyder den strategiska sportchefens budskap. Helber säger att han vill att det ska vara möjligt att vara hockeyutövare länge, och menar att erfarenhet från elitidrott är värt så mycket att det bör prioriteras.
– Jag anser inte att en 20-åring behöver sluta för att i stället prioritera pengar. Du har 40 år kvar att jobba om du slutar med elithockey som 26-åring. Varför måste du vara rik när du är 22?
– I dag finns en press på att skaffa en civil karriär, så fort man lämnar hockeygymnasiet. Jag tycker att det är en förlegad idé.
