Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt och till skillnad från Storbritanniens kärnvapenprogram är det franska programmet helt oberoende av USA.
Det var därför ett mycket emotsett tal som den franske presidenten höll på en marinbas i Bretagne, framför en av Frankrikes kärnvapenbestyckade ubåtar.
Han började med att måla upp en dyster bild av omvärlden.
– Vi genomlever i dag på ett geopolitiskt plan en uppbrottsperiod, som är full av risker. Allt fler konflikter involverar kärnvapenstater och antalet stater med tillgång till kärnvapen ökar, sade Macron och pekade på krigen mellan Ryssland och Ukraina, Indien och Pakistan, och de senaste dagarnas krig i Mellanöstern.
För att möta denna ökade risk för kärnvapenkrig måste Frankrike nu ändra sin kärnvapendoktrin, förklarade presidenten.
– Jag har beslutat att utöka antalet stridsspetsar i vår arsenal. Vi kommer inte längre att meddela några siffror om hur stor vår arsenal är, såsom vi gjort i det förgångna. För att kunna vara fri, måste man vara fruktad. Och för att vara fruktad, måste man vara mäktig, sade Macron.
Både Ryssland och USA tros ha fler än 5 000 stridsspetsar vardera, medan Frankrike har omkring 300 (och Storbritannien något färre). Macron vill att den skillnaden ska vara mindre i framtiden.
Frankrike ska också inleda ett samarbete med flera europeiska länder, som är tänkt att stärka hela regionens avskräckningsförmåga. Åtta länder har bjudits in i ett första steg: Storbritannien, Tyskland, Polen, Nederländerna, Belgien, Grekland, Danmark och Sverige.
Danmarks regering bekräftar att ett nytt strategiskt samarbete inleds med Frankrike.
– Det kan röra sig om övningar, säger statsminister Mette Frederiksen.
– Det här ersätter inte på något sätt Natos strategiska samarbete, det är komplementärt. Vi står på två ben, säger Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen.
Även statsminister Ulf Kristersson (M) bekräftar att Sverige nu ska föra en säkerhetspolitisk dialog med Frankrike.
– Samtalen kommer att handla om hur Frankrikes nationella kärnvapen skulle kunna bidra till en tydligare gemensam europeisk avskräckning så att ingen främmande makt ens tänker tanken att försöka angripa oss, säger Kristersson i ett videouttalande.
Till en början handlar det nya samarbetet om ett kunskapsutbyte och möjlighet att delta i de franska kärnvapenstyrkornas övningar. Men på längre sikt kan det röra sig om att franska kärnvapen stationeras i andra länder, enligt president Macron.
Sannolikt då i form av kärnvapenbestyckade Rafale-plan.
– Vårt strategiska flygvapen kommer att på det viset nå längre in på den europeiska kontinenten. Denna utspridning på europeiskt territorium och samarbetet med andra länders styrkor gör kalkylen svårare för våra motståndare och kan ge oss ett tydligt mervärde i form av avskräckning. Jag tror också att mervärdet kommer att vara stort för våra samarbetspartners, säger Macron.
Han är dock noga med att betona att det är Frankrikes president som även i fortsättningen kommer att ha ensam rätt att trycka på den ”röda knappen”.
Sveriges regering har uteslutit kärnvapen på svensk mark i fredstid. Men i Tyskland är intresset stort. Hemliga samtal har pågått i flera månader och på måndagen gick de franska och tyska regeringarna ut med att man bildat en ”högnivågrupp” för att samordna samarbetet om kärnvapen mellan länderna. Gemensamma övningar kommer att äga rum med start senare i år.
För Macron är detta en betydande framgång. Han har allt sedan år 2020 betonat att Frankrikes ”vitala intressen” har en tydlig europeisk dimension – och att franska kärnvapen därmed också skulle kunna försvara övriga Europa. Men det var inte förrän Donald Trump hotade Danmark med att ”ta över” Grönland förra året som intresset för samarbete plötsligt blev stort.
Nu har Macron bara ett år kvar vid makten. Frågan är därför hur långvarigt det nya säkerhetspolitiska samarbetet blir. Flera av de ledande kandidaterna i nästa års presidentval har uttryckt skepsis till Macrons planer, eftersom de anser att Frankrikes kärnvapenprogram endast är till för att skydda Frankrike.
Bland dessa kritiker finns högerradikala Marine Le Pen, men också vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon och en del tunga röster inom den traditionella högern.
Läs mer:
På bara några timmar skulle franska kärnvapen kunna finnas i Sverige
Erik de la Reguera: Macron talar om kärnvapen med Sverige – men bakom honom väntar Le Pen
