Skidstjärnan har kallat sig ”Frida fort och fel” vid ett flertal tillfällen under karriären. Som när hon skadade sig under Tour de Ski i januari 2021 efter att ha gjort chins i en dörrkarm som lossnade.
Men under hösten slog Karlsson själv ett slag för sin impulsiva sida. På Instagram skrev hon: ”Ska vi idrottare verkligen alltid sträva efter det perfekta (…) eller är det okej att vara lite Frida fort och fel ibland?”
”Alla tränar nästan likadant, följer alla nya studier, testas lika. Lyssnar mer till puls, laktatmätare och sömnring än till sin egna kropp och magkänsla”, skrev hon med en uppmaning att släppa lite på kontrollen och ge plats för leken.
– Jag tycker att det börjar gå mer mot att idrottare behandlas som maskiner på något sätt. Att man blir mer styrd, man nästan offrar sin egen personlighet i det man gör, säger hon till DN när världscupstarten närmar sig.
Frida Karlsson vill betona att hennes tankar inte handlar om att inte mäta något, mer om ett skifte av inställning till mätvärdena. Att inte låta dem styra henne; att om hon förut först lyssnade på mätvärdena så försöker hon nu känna hur det känns i kroppen först.
– Oftast stämmer det ju överens, så man kan använda det här lite som en check på att känslan rimmar bra.
Under hösten kom också en rapport från Riksidrottsförbundet om hur idrottsteknologiska hjälpmedel – exempelvis sportklockor och träningsappar – påverkar elever på svenska idrottsgymnasier.
418 elever från 24 olika idrotter svarade på en enkätundersökning. 26 procent uppgav att de i någon grad upplever sig stressade eller kontrollerade av idrottsteknologiska hjälpmedel. 62 procent upplever att de får en ökad känsla av kontroll över träningen – 38 procent upplever alltså inte att hjälpmedlen bidrar till detta.
I fritextsvaren kunde forskarna utläsa både positiva upplevelser – ”får ut det man gör i siffror” och ”det är bra att få veta hur man ska träna smartare” – och negativa – ”man kan bli stressad över data och fokusera för mycket på det i stället för sin egen prestation” och ”att man jämför sig för mycket med andras siffror”.
– Jag kan bara prata utifrån egen erfarenhet men för mig var det ju likadant. Jag började tro att man skulle leva på ett visst sätt och försökte stoppa in mig själv i en mall. Det gick emot mitt naturliga sätt att vara på och det stressade mig jättemycket, säger Frida Karlsson och fortsätter:
– Jag började blunda för kroppens signaler, jag slutade som att känna efter och det tror jag är farligt. Dels så tappar man glädjen i det och motivationen och det lekfulla. Och sen så tror jag det är farligt att inte veta någonstans vart gränsen går, över vart man kan pusha sin kropp.
Forskarna kommer fram till att idrottsteknologiska hjälpmedel kan vara en ”möjlighet till objektiv analys av prestation och återhämtning” men ser också ”en risk för att idrottare blir alltför fixerade vid kvantitativa data på bekostnad av den egna kroppskänslan”.
Slutsatsen är i delar densamma som vad Frida Karlsson kommit fram till. Och 26-åringen kan relatera till det som gymnasieungdomarna för fram.
– Det är farligt om man börjar jämföra sig och inte utgår från sin egen utveckling. Om man alltid förhåller sig till andra … det blir ingen riktning, utan mer ett konstaterande var man är just nu. Och det spelar ingen roll, för det handlar om vart man ska och inte var man är i den åldern.
Damlandslagstränaren Ida Ingemarsdotter vill lyfta hur viktigt syftet är.
– Precis på samma sätt som varför vi ska löpa eller åka rullskidor så måste man pedagogiskt alltid förklara och berätta varför vi ska använda en pulsklocka eller mäta laktat. I dag finns också så mycket och det gäller att försöka vara selektiv.
Liksom Frida Karlsson vill hon också påpeka att skidåkare inte är några robotar. Eftersom det är människor av kött och blod med känslor så finns det mycket som kan påverka.
– Vi gör ju tester men man måste också fråga ”vad är din känsla?”. Pulsklockor med mera är hjälpmedel så man måste alltid vara nyanserad, i sitt användande och i hur man tolkar saker.
Efter världscuppremiären 2019 stoppades Frida Karlsson av Skidförbundet från att tävla under två månader. Hon hade en obalans i näringsintag och träningsmängd. Processen som ledde fram till årets Instagram-text inleddes redan då, berättar hon för DN.
– Jag fick programmera om min inställning till idrotten egentligen. Från att vara den här maskinen till att jobba mer som människan Frida och värna lite mer om den. Och nu har jag insett att det både känns mycket bättre, är roligare och jag får bättre resultat av att låta min personlighet komma fram i idrotten.
Läs mer:
Är svenska skidåkare rädda? Därför prioriteras inte världscupen
Blindtester ska lyfta skidlandslaget: ”Lätt att få förutfattade meningar”
