Debatten kring vilka svenska idrottare som ska anses kvalificerade för OS tycks ständigt aktuell. 2023 beslutade SOK att det så kallade grundkriteriet, kravet på att en aktiv ska ha presterat resultat som motsvarar att hon eller han kan konkurrera om en topp 8-placering på OS, skulle sänkas till topp 12.
Redan tre år senare vill Friidrottsförbundet ha en ny förändring.
I motionen till årsmötet den 28 april föreslår man att topp 12-kriteriet slopas och att det istället ska vara världsrankning och idrotternas internationella uttagningskriterier som gäller.
Till stöd för motionen har förbundet låtit friidrottsstatistikern A Lennart Julin göra en analys kring uttagningarna vid OS i Paris 2024. Den visar bland annat att flera av de friidrottare som fick nobben av SOK under säsongen presterat resultat som gjort att de besegrat blivande OS-deltagare från andra länder, som i Paris var bland de tolv bästa. Höjdhopparen Maja Nilsson är ett exempel – hinderlöparna Simon Sundström, Emil Blomberg, Leo Magnusson och Vidar Johansson är andra.
– Vi menar att de därmed visat att de hade förmågan att konkurrera om en tolfteplats, säger David Fridell.
OS-uttagningarna görs i samråd mellan SOK:s sportchefer och idrotternas förbundskaptener, men det är SOK som har sista ordet. Friidrotten menar att SOK bygger uttagningarna på subjektiva bedömningar och att hela systemet skulle bli tydligare och mer rättvist om Sverige likt andra länder lät alla idrottare som klarat de internationella kvalgränserna och fått en inbjudan av Internationella olympiska kommittén (IOK) bli uttagna.
– Alla idrotter förhåller sig till de regler som satts upp av IOK och de internationella förbunden. Att vi i Sverige har särskilda bestämmelser skapar den här osäkerheten, säger Fridell, som tror att SOK med ett nytt system skulle undvika den mediedebatt som ofta uppstår runt uttagningarna.
Debatten nådde stormstyrka inför Paris när seglaren Emil Bengtson, trots att han tagit en internationell kvotplats, inte nominerades av Svenska seglarförbundet och därmed inte fick någon OS-plats av SOK. Bengtson tog SOK till Cas, idrottens skiljedomstol, som slog fast att SOK har rätt att ha sina egna uttagningskriterier.
Från SOK:s sida pekar man på strategin med slagkraftiga OS-trupper gett resultat. Sverige tog elva medaljer i sommar-OS i Paris 2024 och 18 i vinter-OS i Milano Cortina i år, vilket tangerade vinterrekordet från Peking fyra år tidigare.
SOK:s styrelse yrkar på avslag för motionen. Ordföranden Hans von Uthmann säger att ett gediget utredningsarbete tillsammans med medlemmarna föregick den förändring som gjordes 2023 och eftersom det bara genomförts två OS sedan dess tycker SOK att det är för tidigt att säga vilken effekt förändringen fått.
von Uthmann betonar att uttagningskriterierna bygger på demokratiskt fattade beslut av medlemmarna och dessa baseras på tre saker, som ligger till grund för kriterierna:
Att deltagarna i OS ska sträva mot medalj, att de ska kunna konkurrera om en topp-12-placering och att de olika idrotterna ska ha likvärdiga uttagningskriterier.
Han säger att det sista kravet är nog så viktigt.
– De internationella förbunden, som Svenska friidrottsförbundet nu vill lyfta fram, har helt olika uttagningsregler och de har också helt olika antal platser i tävlingarna. Våra medlemmar har bestämt att vi ska ha det så likvärdigt som det går mellan de olika idrotterna, så att en olympisk medalj är lika mycket värd vilken sport den än tas i.
SOK-basen vänder sig mot beskrivningen att det skulle handla om en subjektiv bedömning från SOK:s sida.
– Inför OS i Paris hade både friidrottens förbundskapten och generalsekreterare skrivit under det avtal och de kriterier som tagits fram gemensamt. Jag tycker att vi är tydliga och transparenta med vad som gäller, men vi är överens med Friidrottsförbundet om att vi behöver bli bättre i vår information och kommunikation, säger von Uthmann.
Hur uppfattar du stödet för motionen den här gången?
– Hittills har det varit en tydlig majoritet för de beslut som nu gäller. Nu kommer vi att vara ödmjuka inför det beslut som fattas på årsmötet, säger von Uthmann.
Det finns 45 röster på stämman och det krävs enkel majoritet för att motionen ska gå igenom. Tre IOK-medlemmar brukar vanligtvis inte rösta.
Bakgrund.Tre kriterier för att bli uttagen till OS
Den idrottare som tas ut av SOK till OS måste uppfylla ett av tre kriterier.
Grundkriteriet
Uttagen aktiv ska ha uppnått resultat och visat sådan form att hen bedöms kunna konkurrera om minst tolfte plats på OS. Grundkriteriet ska uppnås i högsta internationella konkurrens med olympisk räkning, det vill säga med beaktande av det antal aktiva per nation som reglerna medger för OS-deltagande.
Framtidskriteriet
SOK kan ta ut OS-deltagare som inte uppfyller grundkriteriet, men som gemensamt av de sportsligt ansvariga i OSF (Olympiskt specialförbund) och SOK bedöms vara en löftesrik deltagare till nästkommande OS. Den aktive måste dock ha bedömd förmåga att prestera på hög nivå redan vid aktuellt OS.
Undantagskriteriet
I särskilda fall kan undantag göras från grundkriteriet. En förutsättning för ett eventuellt undantag är att den aktive klarat de internationella kval- eller kvoteringskriterierna.
Källa: SOK
Läs mer:
