Fritidskortet beskrivs som en av regeringens stora reformer. I tisdags klubbades den igenom i riksdagen. På torsdagen presenterades Jakob Forssmed tillsammans med E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan och Folkhälsomyndigheten detaljerna i satsningen som kostar 800 miljoner kronor per år.
– Det var oerhört länge sedan det gjordes en sådan stor satsning, direkt riktad för att man ska kunna vara med i det svenska frilufts- idrotts- och kulturlivet, säger Forssmed.
Från och med någon gång i september (exakt datum ännu inte klart) kan alla barn 8–16 år få 500 kronor per år att använda till fritidsaktiviteter som till exempel idrott, körsång och scouter. För barn i familjer i utsatta områden, som tar emot bostadsbidrag, blir bidraget fyra gånger så stort, 2 000 kronor per barn.
– Vi behöver arbeta mer förebyggande för barns fysiska och psykiska hälsa, men också mot att man dras in i fel sammanhang, som till exempel kriminella gäng. Ska vi lyckas med det måste vi bygga föreningslivet och se till att alla kan vara med. Jag hoppas inte minst att vi ska få upp deltagandet i gruppen av barn som finns utsatta områden säger Forssmed, som också vill arbeta bort den så kallade elvaårspuckeln.
– Vi vet att barn slutar i tio- elvaårsåldern för att de inser hur aktiviteten belastar familjens hushållsekonomi. Men ett stöd via fritidskortet som bara kan gå till fritidsaktiviteter konkurrerar inte med matkassen eller elräkningen. Dessutom är det ett stöd som brinner inne. Använder du inte pengarna för aktivitet, då försvinner de, säger ministern.
Regeringen räknar med att cirka en miljon barn får kortet, varav 120 000 det högre beloppet.
Fritidskortet, som blivit försenat, har fått kritik innan det införts från flera remissinstanser. Ekobrottsmyndigheten har till exempel påpekat att stödet kan komma att utnyttjas av kriminella.
Enligt Forssmed tog regeringen till sig av synpunkterna och ändrade i utbetalningsmodellen. Det kommer inte att vara möjligt att starta en ny förening och komma åt dessa medel. Den måste ha funnits i fem år och haft statligt stöd sedan tidigare.
Kritik har också kommit från föreningslivet, som menar Fritidskortet kommer att leda till kraftigt ökad administration för föreningarna.
– Vi har i samarbete med myndigheterna försökt utforma tjänsten så att den ska vara så föreningsvänlig som möjligt och så lite administrativt tung. Det kommer att vara enkelt att ansöka och enkelt att komma med i systemet, inte minst för föreningar som redan har LOK-stöd. Sedan arbetar vi för att de föreningssystem som många föreningar är anslutna till ska integrera Fritidskortet i sina tjänster.
Du tror inte att den här administrationen riskerar att göra att föreningar inte ansluter sig?
– Jag hoppas verkligen inte det. Vi har som sagt försökt göra det så enkelt som möjligt. Det behövs inga kvitton och komplicerade ansökningar, säger Forssmed.
När tror du att vi kommer att se effekterna av satsningen?
– Det är svårt att säga. Det här är något helt nytt vi gör och det kommer förstås inte att vara problemfritt och perfekt i början. Men vi ser redan nu att många föreningar är i startgroparna för att komma med i systemet, säger Forssmed.
För föreningar som vill ansluta sig är första datum den 1 augusti.
