Benresterna låg huller om buller under fotbollsplanen, som om de dumpats i all hast: skallar, bäcken, torsor. Samtliga hade skador, rapporterar tidningen The Guardian.
Massgraven är sannolikt resultatet av ”ett katastrofalt militärt slag”, uppger experter vid Wien Museum. Kvarlevorna tros härstamma från krigare som dödats i strider mellan romarriket och Dakien, ett område i sydöstra Europa under antiken, kring år 80–130 efter Kristus.
Sedan fyndet i oktober har kvarlevorna efter 129 människor – samtliga män – grävts fram ur jorden, men forskarna tror att det sannolikt rör sig om över 150 kroppar. Det utgör den största upptäckten i sitt slag i centrala Europa, uppger forskarna nu.
– Det finns enorma slagfält i Tyskland där vapen hittats. Men att hitta de döda – det är unikt för hela den romerska historien, säger Michaela Bender, som leder utgrävningen, till The Guardian.
Under romerska kejsardömet kremerades vanligen döda soldater. Att forskarna kan undersöka kropparnas skador är därmed ytterst ovanligt.
– De har olika typer av krigsskador, vilket utesluter avrättning. Det är verkligen ett slagfält, säger Kristina Adler-Wölfl, chef vid staden Wiens arkeologiska enhet, till tidningen.
Det finns skador från svärd och lansar, samt även skador från trubbiga vapen.
