”Där ungdomar finns, finns även kriminella nätverk. Överallt där ungdomar hänger, bland annat på kommunens idrottsanläggningar, sker det försök till rekrytering.”
Så skriver Sigtuna kommun i ett fritextsvar till DN i den enkät om gängrelaterad brottslighet på, eller i anslutning till, idrottsplatser som DN har skickat till Sveriges samtliga kommuner.
Den uppländska kommunen är inte ensam om den typen av svar.
Idrotten speglar samhället. Det gör att debatten om gängkriminalitet, och inte minst risken för rekrytering av barn och unga till den organiserade brottsligheten, blir en parameter även här.
”Vi känner generellt oro kring platser där barn och unga vistas och umgås”, skriver bland annat Norrköpings kommun.
Burlövs kommun i Skåne:
”Även om vi inte upplever en specifikt gängrelaterad problematik på kommunens idrottsplatser är känslan alltid överhängande i och med nyetableringar av olika gäng i kommunen.”
Vallentuna noterar i sitt svar att personer som kommunen vet förekommer hos polisen har setts röra sig vid kommunala idrottsplatser:
”Vi kan även ana att de har ’gömmor’ där då det kan röra sig om udda tider och ett avvikande beteende hos dessa individer på platsen”, skriver kommunen och listar vad kommuninvånare tipsat dem om:
”Personer med ett avvikande beteende samt attribut som talar för kriminalitet rör sig vid området med elsparkcyklar under träningstider, söker kontakt med ungdomar och ’spanar efter nya springisar’.”
287 av landets 290 kommuner svarade på DN:s enkät mellan den 12 maj och 1 juli i år.
54 kommuner, det vill säga nästan var femte kommun i Sverige (18,6 procent), uppger att de upplevt problem kopplade till gängrelaterad brottslighet på eller i anslutning till kommunens idrottsanläggningar.
Det kan till exempel handla om försök till rekrytering, om ”gömmor” av bland annat narkotika, våld och/eller hot, skadegörelse eller helt enkelt att idrottsplatserna används som mötesplats för kriminella.
86 kommuner (29,7 procent) uppger att de känner oro för fenomenet.
Eslövs kommun har inte upplevt problematiken, men skriver:
”Oron är kopplad till den ökade känslan av kopplingar mellan gängrelaterad brottslighet och idrotten i allmänhet, som mer och mer syns i media.”
De senaste åren har misstänkta fall av rekrytering till gängkriminalitet uppmärksammats på flera idrottsplatser i Sverige, bland annat i Solna, Huddinge, Stockholm och Umeå.
Regeringen har från och med i fjol beviljat Riksidrottsförbundet (RF) tio miljoner kronor om året för att bekämpa olika typer av idrottsrelaterad brottslighet.
I april presenterade RF en kartläggning gjord i samarbete med Tryggare Sverige som visade att 13 procent av Sveriges idrottsförbund det senaste året har fått kännedom om någon form av organiserad brottslighet i idrotten (idrottskorruption, kriminell infiltration eller rekrytering till kriminella gäng). Bland de 1 826 idrottsföreningar som deltog i samma undersökning var siffran sju procent.
– Vi hade kanske väntat oss större siffror i föreningarnas enkätsvar, men vi tror att det finns en tystnadskultur och att man helt enkelt inte har kännedom om de här fenomenen, sade RF:s säkerhetschef Lena Sahlin då till DN.
– Det är därför som vi behöver stärka musklerna, så att man inte står ensam i de här besluten, utan kan kroka arm med kommun och polis.
I DN:s kommunenkät svarar 30 kommuner att de har noterat försök till rekrytering, eller misstänkta försök till rekrytering, av barn och unga på (eller i anslutning till) sina idrottsanläggningar.
”Vi har fått information om att ungdomar har efterfrågat telefonnummer till yngre ungdomar, vilket har väckt misstanke om möjlig rekrytering”, skriver exempelvis Stockholms stad.
29 kommuner har hittat så kallade ”gömmor” på sina anläggningar.
– Polisens arbete har förändrats under åren, förklarar Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge kommun.
– De stannar ju intressanta ungdomar hela tiden, så därför har de här individerna inte på sig narkotika eller vapen längre – utan detta gömmer man oftast, och det kan vara i allt från blomlådor till papperskorgar, på allmänna toaletter, under tak och under konstgräset på fotbollsplaner.
Haninge kommun har hittat gömmor av narkotika i samtliga av de miljöer han beskriver – och har satt in trygghetsskapande åtgärder i form av bland annat ökad vuxennärvaro, förbättrad belysning och nedklippning av buskar.
Större städer och kranskommuner till dessa sticker ut i statistiken i DN:s enkät.
Men problembilden är inte isolerad till enbart storstadsområdena.
Exempelvis skriver Sala kommun:
”Vi har inga egna etablerade gäng men vi ser ’hang-arounds’ och att personer med kopplingar till gäng i grannkommuner finns vid våra idrottsplatser.”
”Det sker försök till rekrytering men då främst lite äldre – så inte de riktigt unga. Vi har sett försäljning av narkotika, att det göms narkotika i anslutning, etc. Avseende våld är det ganska svårt att avgöra vilket våld som har kopplingar till just gäng, men det finns indikationer.”
Bollnäs har problem kopplade till en av sina utomhusanläggningar. Platsen har i perioder fungerat som en mötesplats för grupper med koppling till kriminalitet:
”Utöver detta har vi i närtid haft en incident i anslutning till en sporthall där en misstänkt ’gömma’ av pistolliknande föremål påträffades. Händelsen skapade oro, men visade sig vid kontroll vara skrämsel och inte ett skarpt vapen.”
Härnösands kommun skriver att man har etablerat en tätare kontakt med polis och socialtjänst efter problem med arrangerade slagsmål. Kalmar kommun berättar om hur hotfulla personer rört sig i en idrottsanläggnings allmänna utrymmen, men även om ”en hel del skadegörelse och inte minst att våra idrottsanläggningar används för att antingen förvara droger eller kanske till och med för överlämning av förbjudna substanser”.
Bland kommunerna i närhet till storstäder lyfter Botkyrka, söder om Stockholm, ett specifikt fall:
”Medborgare har informerat om att en eller flera unga vuxna, uppskattningsvis omkring 20 år gamla, kom fram till några 11-åringar och frågade om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem till sina vårdnadshavare för att berätta om händelsen och att de hade blivit erbjudna arbete av okända personer. Till följd av detta gav sig flera vårdnadshavare ut för att försöka hitta personen/personerna.”
Malmö stad listar en rad problem på sina idrottsplatser kopplade till gängrelaterad brottslighet. DN:s enkät har besvarats av Malmös fältassistenter:
”Vi vet att berörd förvaltning har ökat på bevakning, även vi inom Ungdomsfält försöker vara på plats och fånga upp unga så de inte riskerar att rekryteras.”
Fakta.Försök (eller misstänkta försök) till rekrytering
30 kommuner i DN:s enkät har kryssat i att de upplevt försök till rekrytering, eller misstänkta försök till rekrytering, av barn och unga på (eller i anslutning till) sina idrottsanläggningar:
● Arvika
● Borås
● Botkyrka
● Degerfors
● Falköping
● Gävle
● Haninge
● Hedemora
● Hjo
● Hofors
● Lidköping
● Linköping
● Malmö
● Nacka
● Norrköping
● Nynäshamn
● Sala
● Sigtuna
● Solna
● Stockholm
● Strängnäs
● Söderhamn
● Södertälje
● Sölvesborg
● Timrå
● Tyresö
● Uddevalla
● Umeå
● Vallentuna
● Växjö
Fotnot: 287 av Sveriges 290 kommuner svarade på DN:s enkät mellan 12 maj och 1 juli 2026.
Listan på åtgärder som kommuner har vidtagit för att förebygga problematiken är lång, och snarlik i många kommuner – oavsett om de varit drabbade av gängrelaterad brottslighet eller inte.
Det handlar om informationsmöten och avstämningar med föreningsliv och vårdnadshavare, om mer bevakning och vuxennärvaro, tätare kontakt med polis och samhällets övriga aktörer liksom om regelbunden uppföljning.
I Uddevalla har skalskydd setts över ”då obehöriga vistas i de hallar vi varit oroliga för”. Tyresö nämner bland annat lås och larm, Ystad en personlig ”tagg” som behövs för att komma in på anläggningarna och Göteborg trygghetsskapande åtgärder som ”hemgångsstöd”.
Örebro skriver om flera brottsförebyggande insatser:
”Till exempel nedtagning av buskar och ökad insyn runt anläggningar samt förbättrad belysning för att öka tryggheten. Väktare och fältassistenter rör sig i områdena. Vissa idrottsanläggningar är låsta och enbart behöriga har tillträde. Vi gör löpande kontroller så att de som hyrt lokalen/anläggningen är de som nyttjar den.”
Uppsala kommun nämner vikten av samverkan mellan olika aktörer såsom kommun, polis, skola och socialtjänst.
Precis som en rad andra kommuner hänvisar de även till EST (”effektiv samordning för trygghet”) – ett systematiskt arbetssätt mellan olika samhällsinstanser för att öka och följa upp tryggheten i ett område:
”EST ger en samlad och löpande lägesbild av otrygghet i kommunen, där återkommande mönster och platser identifieras. Det gör att kommunen kan sätta in tidiga och riktade åtgärder utifrån aktuella behov.”
Så gjordes jobbet.
DN skickade via mejl ut en enkät till Sveriges 290 kommuner med frågor om gängrelaterad brottslighet på idrottsanläggningar.
287 kommuner svarade mellan den 12 maj och 1 juli 2026.
Här är frågorna vi ställde:
1) Har ni upplevt problem kopplade till gängrelaterad brottslighet på (eller i anslutning till) kommunens idrottsanläggningar?
2) Om ja, vilken typ av problem?
● Försök till rekrytering av barn och unga
● Idrottsanläggningen används som mötesplats för kriminella
● ”Gömmor” i allmänna utrymmen, omklädningsrum, utomhusmiljö, etc
● Våld och/eller hot
● Skadegörelse
● Övrigt:
3) Om ja på fråga 1, beskriv gärna problemen
4) Känner ni oro för gängrelaterad brottslighet på (eller i anslutning till) kommunens idrottsanläggningar?
5) Vilka eventuella åtgärder har ni vidtagit?