![](https://i0.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/fff52a6e-4c9a-4838-8bc5-df5c2643f66f.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Situationen i den georgiska huvudstaden Tbilisi börjar alltmer likna en ”färgrevolution”, som den på Majdantorget i Kiev 2013 eller Georgiens egen ”Rosenrevolution” 2003.
På ena sidan står regeringspartiet Georgiska drömmen och dess grundare, miljardären Bidzina Ivanisjvili. De är fast beslutna att driva igenom en ny lag som i praktiken skulle bryta sönder det georgiska civilsamhället.
På andra sidan står georgier som vill närma sig väst och EU. De ser lagen som en kopia på den ryska lagen om ”utländska agenter”, som har använts för att tysta regimens kritiker där.
Protester har pågått i flera veckor i Tbilisi, och de växer i storlek för varje dag. På torsdagen deltog över 100 000. Polisen har slagit ner brutalt mot demonstranterna, med tårgas, vattenkanoner och i flera fall använt gummikulor.
På måndag väntas ”den ryska lagen” klubbas i parlamentet, där regeringspartiet har egen majoritet. Och inför omröstningen har regeringen och regeringsvänliga krafter trappat upp förföljelserna mot demonstranterna.
Minst fyra ledande oppositionella har attackerats utanför sina bostäder av maskerade män beväpnade med järnrör.
En av dem, politikern Dimitri Tjikovani, skadades allvarligt och befinner sig på sjukhus. Giorgi Kldiashvili, ledare för en frivilligorganisation, attackerades i tisdags alldeles utanför Sveriges ambassad samtidigt som biståndsminister Johan Forssell var på besök.
Ytterligare många andra har utsatts för hot och trakasserier. Ofta personer som företräder olika frivilligorganisationer eller oberoende medier – sådana organisationer som den nya lagstiftningen riktar in sig mot.
En av dem är Tamar Kintsurasjvili som leder MDF, en organisation som engagerar sig i mediefrihet och faktakontroll.
– Det började för ett par dagar sedan. Främlingar ringde upp mig och började svära och kalla mig hemska saker, berättar hon för DN.
– Först var det ukrainska nummer, sedan georgiska. Jag blockerade dem hela tiden men de ringde igen från nya nummer. Sedan ringde de även min man och min dotter och var hotfulla. De hälsade att jag inte skulle gömma mig.
På säkerhetsvideor tagna utanför MDF:s kontor kunde Kintsurasjvili se okända maskerade män som mitt i natten satte upp affischer med hennes porträtt och texten ”utförare av order från utlandet”.
– Jag är inte rädd personligen, jag är van. Men att de ger sig på min familj, det är svårare att smälta, säger hon.
Regeringspartiet målar upp stöd från väst som en olämplig inblandning i landets inre angelägenheter. Men biståndet uppgick 2022 till bara 1,6 procent av Georgiens bruttonationalinkomst, varav större delen bestod av lån från internationella utvecklingsbanker.
Och den överväldigande majoriteten av de georgier som protesterar på gatorna har inget att göra med utlandsstödda organisationer, utan är helt enkelt unga människor som vill se ett närmande till väst snarare än till Ryssland och Kina.
Även om ”den ryska lagen” som väntat antas på måndag är det troligt att konfrontationen fortsätter. På torsdag infaller den internationella dagen mot homofobi – alltid ett känsligt ämne i Georgien. Samma dag har den ortodoxa kyrkan utlyst en dag för ”familjens renhet”.
Läs mer:
Oppositionen i Georgien: Ny lag skräddarsydd för mäktige oligarken
Polis slog ned demonstration med våld i Georgien
Tiotusentals georgier protesterar mot regeringens ”ryska lag”