Spöregnet väter gatorna och intill Redbergsplatsen river vinden av grenar från träden. Men Karin Pleijel, i sitt regnställ, cyklar hemåt – som alla dagar.
På vägen ska DN ta bild på Miljöpartiets ledare i Göteborg, hon som också är kommunalråd med ansvar för miljö- och klimatpolitiken, vid en av de 30-skyltar som snart ska bli standard i stadsdelen Kålltorp, kring Delsjö- och Danska vägen.
Men på sikt inte bara där utan i hela Göteborg genom en sänkning av den så kallade bashastigheten från 50 till just 30.
– Det här är en rörelse som finns i många städer och det är viktigt att Göteborg lär av dem. Så sänkt bashastighet är en grundbult, säger Karin Pleijel.
– Det ökar säkerheten, med fem gånger färre döda, det blir tryggare för barnen som cyklar, och förstås bättre för luftmiljön och minskad buller. Malmö är på gång med samma.
Fakta.40 kilometers bashastighet rekommenderas
Inom tätbebyggt område är enligt trafikförordningen bashastigheten 50 kilometer i timmen och utanför tätbebyggt område 70 km/h.
År 2017 beslutades på nationell nivå att utreda sänkt bashastighet till 40 km/tim. Utredningen resulterade i en rekommendation av sänkt bashastighet till 40 km/tim i tätort.
Det är möjligt för kommuner att sänka den skyltade hastigheten till antingen 40 eller 30 kilometer i timmen inom tätbebyggt område.
Källa: Göteborgs stad och riksdagen
Det betyder inte att åtgärden är okontroversiell. I bilstaden Göteborg drar det ihop sig till politisk frontalkollision om biltrafik och parkeringar – men också om den miljö- och klimatplan som alla i fullmäktige förutom SD ställde sig bakom i mars 2021.
Det nya greppet om att minska biltrafiken kommer att röstas igenom eftersom Centerpartiet enats med MP, S och V om, som det heter, ”åtgärder med anledning av rapporten om trafik- och resandeutveckling”.
Bråttom blir det nu, tre förvaltningar får till 31 oktober på sig att ”föreslå ett tydligt inriktningsbeslut” över hur ”vägtrafiken totalt sett ska minska”.
Medvetna om att klockan tickar snabbt mot de mål som Göteborg satt att nå 2030 skriver de fyra partierna att det förväntas ”krafttag” – bland annat ”genom snabbare konkreta åtgärder”. Det är där 30-skyltarna kommer in.
Medvetna om hur svårt det varit att komma framåt talar de rödgröna partierna nu om ”modigare ledarskap” såväl i ”politiken som samtliga led i förvaltningarna”.
– Det behövs en signal, det ska inte råda någon tvekan om att vi ska nå våra mål, nu går det åt helt fel håll, säger kommunalrådet Karin Pleijel.
Forskare och experter i Göteborgs stads eget klimatråd dömde i en rapport i vintras i praktiken ut hittills fattade beslut och sa att ”det krävs en (….) skärpning av politiken”.
Men det var inte minskning av biltrafiken som rådet satte överst på åtgärdslistan, utan sådant som att raffinaderierna ställer om till fossilfria bränslen och koldioxidinfångning i avfallskraftvärmeverk. Men prislappen för några av de mest effektiva åtgärderna är också mycket hög.
Kritik för att insatser dröjt har gång på gång hörts från Centerpartiets gruppledare Emmyly Bönfors. Trots den nya överenskommelsen med de rödgröna säger hon i dag:
– Karin Pleijel behöver lägga in en ny växel, inte mycket har hänt sen de rödgröna tillträdde.
MP-ledaren håller inte alls med.
– Men det är bra att även Centern har höga ambitioner, och det är bättre att kroka arm än att anklaga varandra.
Partierna till höger meddelade i vintras att de inte längre ser en vits med att Göteborg arbetar med ett eget klimatmål. Det är orealistiskt och bör i stället likställas med EU:s klimatpaket Fit for 55, ansåg Moderaternas ledare Axel Josefson.
Men såväl Karin Pleijel som Emmyly Bönfors säger i dag att de absolut inte vill ge upp målet.
– Det finns inte på kartan att vi ändrar det. Ja, målen är högt satta men de behövs, säger Pleijel.
En konkret konsekvens av oenigheten är att fyra av stolarna i stadens politiska styrgrupp för klimatplanen sedan i våras står tomma; M, L, KD och Demokraterna deltar inte.
Det gör inte heller SD – de har aldrig bjudits in av det rödgröna styret, med hänvisning till att partiet aldrig ställt sig bakom handlingsplanen.
– Vi tycker att det får vara slut på den där sortens vuxenmobbning, svarar i dag Moderaternas kommunalråd Hampus Magnusson på DN:s fråga varför de inte deltar i styrgruppen.
När stadsbyggnadsnämnden på tisdagen ska behandla förslaget om att minska biltrafiken kommer partierna till höger att lägga ett eget förslag, säger Hampus Magnusson.
– Klimatrådet har ju slagit fast att det är sådant som raffinaderierna och energisystemen som ger reell effekt på utsläppen. Det här är bara symbolpolitik.
Behöver inte biltrafiken minska i Göteborg?
– Jobba gärna med fler avgiftsfria pendelparkeringar då, eller uppmuntra till fler filer för de som samåker. Jag tror också att en sänkning av farten till 30 mest ger längre köer och restider.
Fakta.Så fördelas CO2-utsläppen i Göteborg
Enligt Göteborgs stads klimatråd var de så kallade territoriella
växthusgasutsläppen i Göteborg 2021 drygt två miljoner ton.
Omkring hälften kom från de två raffinaderierna, Preem och St1.
Den andra hälften främst från vägtrafiken: lastbilar, personbilar och kollektivtrafik.
Utsläpp kopplade till el och fjärrvärme anges till omkring 0,5 miljoner ton per år, främst genom förbränning av naturgas och avfall.
Per person släpper Göteborg ut 3,7 ton per person och år, jämfört med 4,5 ton i snitt i hela Sverige.
Ändå är utsläppen per capita högre från
industrin (särskilt raffinaderier) samt el och fjärrvärme än i riket som helhet,
medan utsläppen för transporter är lägre eftersom Göteborg – liksom andra större städer – har mer kollektivtransport och lägre antal bilar per capita.
Källa: Göteborgs stads klimatråd
