Det senaste larmet om att Göteborgs kommun är på väg att grovt missa sitt klimatmål till år 2030 kom strax före jul från stadens egen expertgrupp.
Rekommendationerna om vad som krävs var tydliga: Höja avgifterna för fjärrvärmen. Tillåta enbart elbilar i centrala stan. Raffinaderierna i hamnen skulle behöva läggas ner.
Men också att ta till metoden att börja fånga in koldioxiden från förbränningen av avfall.
Tidigare i veckan kom ett indirekt svar på forskarlarmet när företaget Renova, som ägs av Göteborgs stad och nio andra kommuner i närheten, fattade ett så kallat inriktningsbeslut om att investera en halv miljard i så kallad CCS-teknik, ”Carbon Capture and Storage”.
Pengarna ska gå till att en av fyra linjer i Sävenäs avfallskraftvärmeverk från år 2030 ska kapa en del av den koldioxid som årligen släpps ut. I ett andra steg, senast år 2045, ska ytterligare delar bort för att motsvara ”netto noll”.
– Sävenäsanläggningen ligger i dag på 14:e plats i den svenska dålighetslistan över utsläppare, om vi får kalla den så. Så det känns förstås jättebra att ta det här steget, säger Klas Forsberg (MP), Renovas ordförande, även om han reserverar sig för att det slutliga beslutet tas först 2027.
När linjen i ett diagram över hur koldioxidutsläppen skulle behöva sjunka för att nå målet jämförs med staplarna över hur mycket som faktiskt släppts ut i Göteborg så pekar experterna på att glipan ökar.
– Det här är det bästa vi kan göra med dagens teknik. Det är raffinaderierna i hamnen och just Sävenäs som är det stora och som kommunen har rådighet över, bedömer Klas Forsberg.
Men processen att ”gömma” koldioxiden i Nordsjöns håligheter är både komplicerad och dyr. Den halva miljarden för att strypa koldioxidgaserna från Sävenäs skorsten behövs för att, först, via en kemisk reaktion förmå koldioxiden under högt tryck att lösa sig i en vätska.
– Lite som i en kolsyrad dryck, säger Renovas vd Anders Åström.
I nästa steg komprimeras gasen till vätska för att kunna fyllas i tankbilar som kör till den en mellanlagringscentral som planeras i Göteborgs hamn – innan den går vidare på fartyg till Norge, till projektet som norska staten döpt till Longship, där koldioxiden ska föras ner på omkring 2600 meters djup.
Men även om EU har höga CCS-ambitioner om att på det här viset kunna lagra 30 miljoner ton koldioxid redan 2030, och 450 miljoner ton 20 år senare, är det i dag trångt i havsdjupet.
– I dag finns egentligen bara ett borrhål, det utanför Bergen, men det är redan fulltecknat. Visst finns det plats i berggrunden, men processen att få ut och ner stora mängder gas är ingen liten sak, säger vd Anders Åström.
För göteborgare som slänger sitt hushållsavfall lär omställningen främst märkas på månadsfakturan. Mycket preliminära beräkningar pekar ändå ”bara” på en höjning direkt kopplad till CCS på tre till fem procent, enligt Renova.
Samtidigt är kostnadsfrågan mycket relativ. Redan i dag betalar Renova 125 miljoner om året för de utsläppsrätter de behöver.
– De kommer att stiga i pris och upphöra 2039, så en dag blir CCS billigare än att bara släppa ut koldioxiden, bedömer ordföranden Klas Forsberg.
Göteborg är inte först ut i landet. Stockholm Exergi har sitt CCS-projekt i Värtahamnen, Helsingborg i Öresundskrafts Filbornaverket, och Malmö med flera samverkar i en pilotanläggning i Sysavs Spillepengverk. Tekniska verken i Linköping tittar på en modell för anläggningen i Gärstad.
– Alla större aktörer tittar på detta och de flesta verkar bedöma att sannolikheten är stor att det kommer att ställas krav på koldioxidinfångning för att alls få förnyade miljötillstånd, säger Renova-chefen.
Professor Tobias Mattisson, som forskar i energiteknik på Chalmers, bedömer att ekonomin de närmast åren blir en utmaning.
– I grunden är jag positiv, CCS-processerna är bra. Men jag tror det kommer att krävas olika typer av stöd för att klara det. Samtidigt krävs helt enkelt det vi kallar negativa utsläpp för att klara 1,5-gradersmålet.
Fakta.Så ska CO2-utsläppen nå ”netto-noll” i Sävenäs
Renovas anläggning Sävenäs släpper i dag ut omkring 500 000 ton koldioxid årligen, varav 200 000 ton är fossilt. Främst kommer det från plast.
Renova mäts och betalar utsläppsrätter för den fossila delen. Resterande anses enligt Renova vara en del av det naturliga kretsloppet av kol.
Genom att införa CCS-tekniken, koldioxidavskiljning, på en linje avskiljs omkring 100 000 ton, varav 40 000 är fossilt och 60 000 biogent.
Genom att lagra dessa 100 000 ton kompenserar Renova för omkring hälften av de fossila utsläppen.
Med införande på ytterligare en linje före 2045 säger Renova att de når vad de kallar beräkningsmässigt ”netto-noll”.
Källa: Renova