På hans skrivbord står en kaffekopp med rödsvart text: ”Trump 2024”. Den grönländske parlamentarikern Kuno Fencker ska dock inte misstas för Trumpist.
– Trump får gärna komma hit och prata direkt med vår regering istället för den danska. Men vi är inte till salu. Vi vill bli en självständig stat och nu har vi fått en chans vi måste utnyttja.
Den 50-årige politikern har stampat av sig snön från de grova vinterkängorna och bytt till blankpolerade lågskor. Utanför parlamentsbyggnaden i Nuuk vräker snön ner och trots att klockan närmar sig tio på förmiddagen är det fortfarande kolmörkt. Så här års får invånarna i Grönlands största stad, tjugo mil söder om polcirkeln, nöja sig med fem timmars dagsljus.
Mörkret står i kontrast till det strålkastarljus som ön hamnat i den senaste tiden.
I ett inlägg på den egna plattformen Truth Social före jul, meddelade Donald Trump att ”kontroll över Grönland är en absolut nödvändighet för nationell säkerhet och frihet i hela världen”. I ett senare uttalande uteslöt USA:s tillträdande president inte ekonomiska och militära påtryckningar mot Danmark för att få sin vilja igenom.
I Danmark har utspelet utlöst en diplomatisk kris. Grönland blev en dansk koloni på 1720-talet och är i dag en i hög grad självstyrande del av det danska Rigsfællesskabet.
Redan 2019 ville Donald Trump köpa ön och liknade det vid ”ett stort fastighetsköp”. ”Absurt”, replikerade Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S).
Nu är tonen mildare.
Europeiska ledare har skyndat till Mette Frederiksens sida medan hon själv har framhärdat i att det är upp till grönländarna att avgöra sin framtid.
Samtidigt har hon i veckan pratat i telefon med Donald Trump. USA har en flygbas, Pituffik Space Base, på Grönland sedan 1950-talet. Nu öppnar Danmark för utökad amerikansk närvaro på ön.
– Detta sker ovanför våra huvuden. Vi är trötta på att ha en mellanhand i allt vi gör. Vi vill föra vår egen talan i utrikespolitiken, vara en del av FN och internationella organisationer. I dag är vi inte ens medlem i Arktiska rådet, där har vi en dansk representant, säger den grönländske parlamentarikern Kuno Fencker.
Likt många andra grönländare väljer han ändå att se positivt på händelseutvecklingen. Grönlands självständighetsprocess har pågått i decennier. Nu accelererar den i rekordfart.
Lokala val ska hållas senast i april i år, och mycket tyder på att självständighetsfrågan kommer att dominera debatten.
I sitt nyårstal väckte regeringschefen Múte Egede frågan om en folkomröstning om självständighet redan under kommande mandatperiod – något som vore fullt möjligt enligt ”självstyrelselagen” från 2009.
Erik Jensen, det grönländska självstyrets finans- och skatteminister, funderar på om allt är hans fel – eller förtjänst, beroende på hur man ser det.
Strax före jul skickade han ett pressmeddelande till Trumpadministrationen med budskapet ”we are not for sale, but we are open for business”.
– Istället för att bara ignorera Trump bjöd jag in honom till ett samtal. Vi vill till exempel veta hur försvarsavtalet mellan Danmark och USA ser ut. Det har funnits sedan 1951 men vi vet fortfarande inte vad det innehåller.
Den grönländske ministern bär luvtröja och kritvita sneakers när vi möts i en hotellobby i centrala Nuuk. Han tuggar tuggummi frenetiskt, märkbart stressad efter de senaste veckornas uppmärksamhet.
Efter pressmeddelandet tog det bara tio dagar innan Trump Force One landade på Nuuks nya flygplats, invigd i slutet av november med stöd av Danmarks regering.
Besöket av Donald Trumps son, Trump JR, varade bara i fyra timmar. Men det räckte för att göra avtryck.
Journalister från hela världen halkar nu fram överallt i snömodden på Nuuks gator. På plats finns även högerorienterade amerikanska Youtubers som delar ut dollarsedlar och Trump-röda kepsar med texten ”Make Greenland great again” till grönländska barn och ungdomar.
– Vi är lite i chock över allt som händer. Nu upplever vi ett momentum i resan mot självständighet. Men vi vill göra det i vårt eget tempo, säger Erik Jensen.
Han tillstår att Grönland är helt beroende av andra länders säkerhetsgarantier, särkilt när Ryssland och Kina ökar sin närvaro i Arktis. Men huvudpoängen, enligt ministern, är att Grönland inte kan bli uppköpt av vare sig USA eller någon annan. Och att man som ett minimikriterium gentemot Danmark ska ha inflytande och behandlas likvärdigt.
– I dag kan danskar och grönländare ha samma arbetsgivare men olika lön, och vår pension är lägre. Det gäller till exempel inom polisväsendet.
Liksom andra ursprungsbefolkningar i världen har grönländarna behandlats ojämlikt under lång tid. Många menar att de utsätts för omfattande diskriminering och rasism än i dag.
För tre år sedan avslöjades ”spiralkampanjen” där tusentals grönländska kvinnor och flickor under 1960- och 70-talen fått spiraler insatta utan deras vetskap.
Ingreppet gjordes av danska läkare i i syfte att begränsa den grönländska befolkningen och minska kostnaden för Danmark. 140 av kvinnorna har nu stämt danska staten och kräver en officiell ursäkt.
– Jag menar att det är ett försök till folkmord. Etniskt och identitetsmässigt, säger politikern Kuno Fencker.
Hans flickvän Aki-Matilda Høegh-Dam är en av två grönländska parlamentariker i folketinget i Köpenhamn. Under en debatt i höstas vägrade hon prata danska i syfte att få ett erkännande för det språk som majoriteten av den grönländska befolkningen använder. Det blev rabalder.
Nu hoppas många grönländare att Trumps tilltagande intresse för öns naturtillgångar och geostrategiska position ska bli ett ”wake up-call” för Danmark.
– Tonen är redan annorlunda i de danska medierna. Plötsligt lyssnar någon på oss, säger Pernille Benjaminsen, en 43-årig jurist som tidigare bott och studerat i Danmark men nu lever i Nuuk tillsammans med man och två barn.
Hon talar om en sorg och vrede över hur Danmark har behandlat Grönland historiskt – men också om vad som är rimligt att göra här och nu.
En fråga som brukar lyftas i självständighetskampen är att hälften av Grönlands statsbudget, fyra miljarder kronor, betalas av Danmark.
– Vi är inte blinda för utmaningarna och är inte så naiva att vi tror att allt blir bra bara vi börjar samarbeta med USA istället. Men vi hoppas kunna fokusera mer på konstruktiva samarbeten framöver, och att man slutar tala om Grönland som en handelsvara, säger Pernille Benjaminsen.
De flesta grönländare vi möter gläds åt att självständighetskampen fått fart. Men det finns de som tycker att det går för fort. 21-åriga studenten Larsine Mathiassen stretar fram genom Nuuk med uppfälld luva i skydd mot snön.
– Det är bra att vi kan börja prata om samarbeten men jag tror inte att vi är redo att stå på egna ben. Grönländarna har problem som måste hanteras, säger hon.
Enligt en rapport från danska Folkhälsomyndigheten har en tredjedel av grönländarna utsatts för sexuella övergrepp som barn och unga, en femtedel av öns vuxna befolkning har en skadlig alkoholkonsumtion. Självmordstalen har varit de högsta i världen i över 50 år – något som en del grönländare skyller på koloniala förhållanden.
Utanför matbutiken i Nuuk är utsattheten tydlig. Här säljs begagnade prylar och räkor i fryspåsar uppradade på kartong – men det är också en samlingsplats för stadens hemlösa. Några av dem hamnade i världspressens blickfång när de förra veckan bjöds in att äta lunch på fyrstjärniga Hans Egede Hotel med Trump Jr och hans entourage. Snökrabba, musslor och lokala specialiteter som val och myskoxe stod på menyn.
Några grönländska politiker bjöds aldrig in – men några dagar senare kallade regeringschefen Múte Egede till presskonferens.
– Vi måste förhandla med USA. Vi har påbörjat en dialog och utforskar möjligheten för samarbete med Trump. Men vi vill inte vara danskar, vi vill inte vara amerikaner, vi vill givetvis vara grönländare, sade han.
Fakta:Därför vill stormakterna åt Grönland
Grönland är strategiskt placerat på toppen av världen, öster om Kanada längs Ishavet, och är sedan 1950-talet hem för en stor amerikansk militärbas, Pituffik Space Base.
Klimatförändringar och geostrategiska förskjutningar gör att både USA, Ryssland och Kina har ett fått ett ökat intresse för området.
I samband med att isen smälter blir områdets naturresurser, gas och mineraler nu mer tillgängliga samtidigt som fartygsleder kan öppnas upp genom Arktis.
Fakta:Diplomatiska krisen om Grönland – detta har hänt
Den 23 december skrev USA:s tillträdande president Donald Trump ett inlägg om att ”kontroll över Grönland är nödvändigt” på sin plattform Truth Social.
Anspråket följdes upp med ett Grönlandsbesök av sonen Trump Jr den 7 januari. I samband med det sa Donald Trump att han inte utesluter ekonomiska och militära åtgärder mot Danmark.
Hotet har senare tonats ned av den blivande vice presidenten J.D. Vance – men ett nytt amerikanskt lagförslag, ”Make Greenland great again act”, gör det möjligt för Trump att inleda förhandlingar med Danmark omedelbart efter att han har svurits in som president den 20 januari.
USA är Danmarks viktigaste allierade och handelspartner. I veckan pratade statsminister Mette Frederiksen (S) och Donald Trump i telefon.
Danmark, som har ett säkerhetsavtal med USA sedan 1950-talet, öppnar nu för utökad amerikansk närvaro på Grönland.
Fakta.Så mycket bestämmer Grönland själv.
Grönland är världens största ö, 2 650 kilometer långt och ungefär 1 000 kilometer brett. Nästan 80 procent av ytan är täckt av is.
Antalet invånare är omkring 57 000, varav de flesta är inuiter.
Grönland koloniserades av den danske missionären 1721 och är en del av det så kallade Rigsfællesskabet, som även utgörs av Danmark och Färöarna.
Sedan 1979 har Grönland ett begränsat självstyre med egen lagstiftande församling och regering.
Grönland bestämmer själv om det ska bli självständigt enligt ”självstyrelselagen” från 2009.
Ön har i dag beslutanderätt på områden som påverkar invånarnas dagliga liv – som skola, äldreboenden och infrastruktur.
Däremot har Grönland inte beslutanderätt inom politikområden som försvar, säkerhet eller utrikesfrågor.
