Guide till Vasaloppet 2026 – ändrad bana och repguider

När?

Söndagen den 1 mars.

Loppet, som ingår i långloppscupen Ski Classics, genomförs alltid första söndagen i mars (sedan 1948, förutom 2015 då loppet gick den andra söndagen på grund av skid-VM i Falun).

Noggrannare kontroller i år

Loppet går mellan Sälen och Mora. 90 kilometer ska avverkas innan skidlöparna får passera under texten ”I fäders spår för framtids segrar”. Dock är målet en tillfällig kopia av den klassiska portalen, sedan loppet 2021 fick en ny plats för målgången, hundra meter före tidigare mållinje.

Endast klassisk stil är tillåten. När fler och fler åkare gör som eliten – det vill säga åker utan fästvalla med målet att staka sig fram hela vägen – finns en oro hos Ski Classics att trötta ben innebär risk för slarv med tekniken. Fler kontrollanter kommer därmed vara utplacerade längs spåren, redo med varningsskyltar. Enda gången skidorna får tas av är i utförsbackar.

Vasaloppet har anammat Karin Boyes dikt ”I rörelse”: ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.” Uppmaningen är alltså att njuta av loppet mot Mora – av både ansträngningen och naturupplevelsen – och för att alla ska få en så behaglig resa som möjligt är grundregeln: Håll till höger, kör om till vänster.

Fler tävlingsregler

2023 fick Alvar Myhlback (då 16 år, 11 månader och 11 dagar) dispens att åka loppet. Han var långt under dåvarande minimiålder 19 år. En ny minimiålder infördes inför loppet 2024 – nu gäller att man får delta från året man fyller 17.

Stavarna får ha en maxlängd på 83 procent av kroppslängden, när åkarna står med pjäxor på. Fluorvallor är förbjudna och alla åkare måste bära nummerlapp och tidtagningschip. Om skidlöparna slänger skräp (utanför skräpzonerna) kan de straffas med 15 minuter i tidstillägg.

Banan – med lite nytt

Starten i Berga By i Sälen ligger 350 meter över havet. Banans högsta punkt, efter 3 kilometer, ligger 528 meter över havet, medan målet i Mora ligger 162 meter över havet.

43 procent av loppets 90 kilometer (38,6 kilometer) går på plan mark, 25 procent (22,2 km) går uppför medan 32 procent (29,2 km) går nedför.

På två platser har spåret dragits om lite grann till i år. Det gäller den sista kilometern in mot kontrollen i Smågan. Ett problem har varit att vatten trängt fram på myrarna när vädret blivit milt. Nya vägen ska ge åkarna torrare fötter vid plusgrader.

Cirka en kilometer har också dragits om nära målet i Mora. Åkarna kommer nu att få åka rakt in mot skidstadion i stället för att som tidigare åka runt den.

Nyhet – ny reptid i Smågan

Starten går klockan 8.00. För att få köra hela loppet gäller det för löparna att ha koll på reptiderna vid de olika kontrollerna.

Ett problem har varit trängseln vid starten, vilket i sin tur lett till att åkare fått problem med att nå första kontroll i Smågan i tid. Nytt för i år är därför att repet dras en halvtimme senare där, 11.00 i stället för 10.30.

Vid följande tider måste åkarna ha passerat för att få fortsätta skida mot Mora:

• Smågan, 11 km: 11.00.

• Mångsbodarna, 24 km: 12.15.

• Risberg, 35 km: 13.45.

• Evertsberg, 48 km: 15.00.

• Oxberg, 62 km, 16.30.

• Hökberg, 71 km, 17.40.

• Eldris, 81 km: 19.00.

Vid extrema förhållanden och ändrade förutsättningar har tävlingsledningen rätt att ändra reptiden.

Repguider

För att underlätta för åkarna införs i år repguider. Dessa skidåkande funktionärer, i särskilda västar, kommer kliva in i spåret en bit efter högsta punkten i första backen och åka loppet i den takt som krävs för att klara reptiden till nästa kontroll.

Historia

Gustav Vasas äventyr i Dalarna ägde rum vintern 1520–21, men han tog sig inte fram på skidor. I stället var det Engelbrekt från Myckelåsen och Lars från Kättbo som var först i Vasa-spåren, de skickades ut för att komma i kapp den blivande svenska kungen.

Det första Vasaloppet genomfördes söndagen den 19 mars 1922. En särskild tävlingsklass för damer infördes 1997. Tre lopp har ställts in: 1932 och 1990 på grund av snöbrist och 1934 på grund av för få anmälda.

Nils ”Mora-Nisse” Karlsson har flest segrar, totalt nio stycken. Flest segrar i damklassen, totalt fyra, har Sofia Lind. Lind var också bästa dam 1996, året innan Vasaloppets officiella damklass infördes.

Ingen damåkare anmälde sig till det första Vasaloppet 1922, och bara en dam anmälde sig 1923. Damer förbjöds sedan att delta 1924–1980. Från och med 1981 öppnades loppet åter upp för damer, men flera kvinnliga åkare hade åkt under manligt namn under förbudsåren.

Kuriosa

Sedan 1922 har 649 201 Vasaloppsåkare skidat i mål efter fullbordat Vasalopp (90 km).

På Vasaloppets startfält i Sälen finns 52 spår i bredd. Startfältets sammanlagda spårlängd är lika långt som hela loppet. Totalt i Vasaloppsarenan mellan Sälen och Mora finns under vinterveckan 2 550 kilometer skidspår.

Den lägsta temperatur som uppmätts vid starten är -30 grader, 1935 och 1987. Den högsta starttemperaturen, +4,5 grader, uppmättes 2015.

Under ett Vasalopp gör kroppen av med närmare 8 000 kilokalorier, vilket motsvarar närmare fyra vanliga dagars energiintag. På de olika kontrollerna serveras vatten, sportdryck, blåbärssoppa, grönsaksbuljong, kaffe och bullar.

De drygt 55 000 startande under Vasaloppsveckan 2024 drack tillsammans 40 300 liter sportdryck, 30 700 liter blåbärssoppa, 9 800 liter grönsaksbuljong och 2 800 liter kaffe vid de sju officiella kontrollerna (vid Smågan serveras endast sportdryck, medan kaffe bara finns vid de fyra sista kontrollerna).

Därtill äter deltagarna nästan 160 000 bullar.

Varje åkare går i genomsnitt ner tre kilo under ett lopp, vilket gör att ungefär 26 000 Vasaloppsåkare ”saknas” efter de genomförda 101 loppen.

Kroppslängden minskar under ett Vasalopp. Diskarna i ryggraden trycks ihop och fotvalven trampas ner. Sammanlagt krymper åkarna med 220 meter.

Under ett lopp utvecklar skidåkarna så mycket energi att det skulle räcka till att tända 884 000 lågenergilampor (15 W) eller cirka två miljoner led-lampor.

”Vasaloppet hymn” skapades inför det 75:e loppet 1999 av kompositören Anders Wågberg och producenten Johan Folke och är 44 sekunder lång.

Endast en gång har segern delats, 1988, mellan bröderna Anders och Örjan Blomquist.

Rekord genom tiderna

Herrekordet satte Tord Asle Gjerdalen, Norge, 2021 – 3.28.18 var en putsning med över 10 minuter av Jörgen Brinks tidigare rekord från 2012. Även på damsidan är det norskt i topp. Astrid Øyre Slind åkte 2022 på 3.50.06 och hon putsade därmed Lina Korsgrens rekordtid 3.52.08 från året dessförinnan.

Största segermarginalen är från 1950, då Nils ”Mora-Nisse” Karlsson vann med 21 minuter och 17 sekunder.

Största tidsmarginalen mellan ettan och tvåan i damklassen är från Vasaloppet 2003, då Ulrica Persson vann med 10 minuter och 5 sekunder tillgodo.

Minsta tidsmarginal mellan herr- och damsegrare är från 2007, då Elin Ek var fyra minuter och 49 sekunder efter herrsegraren Oskar Svärd.

Ett svårslaget familjerekord är från 1968, då nio bröder Berg från jämtländska Bodsjöböle ställde upp i Vasaloppet: Lars, Stig, Hugo, Gunnar, Erik, Per, John, Oskar och Nils. Den yngste var 22 år, den äldste 47.

Så gick det 2025

För första gången sedan 2011 blev det svenska segrare i både dam- och herrklassen.

Stina Nilsson bytte till långlopp inför förra säsongen och trots att hon bor mellan Sälen och Mora hade hon inte tidigare stått på start. Debutanten överraskade de rutinerade rävarna och tog en klar ledning redan i den första långa backen. Avståndet växte från sekunder till minuter och i mål var norskan Anikken Gjerde Alnæs hela 5.11 efter Nilsson.

På herrsidan skrevs historia. Alvar Myhlback blev med sina 18 år och 345 dagar loppets yngste segrare genom tiderna. 2023 hade han varit åtta i loppet och året därpå trea men nu fick han ta emot segerkransen. Med fem kilometer till mål hade en tätklunga av elva åkare bildats. På upploppet var Myhlback starkast när han vann sekunden före Emil Persson.

Senaste vinnarna:

Damer
2025: Stina Nilsson, Sverige
2024: Emilie Fleten, Norge
2023: Emilie Fleten, Norge
2022: Astrid Øyre Slind, Norge
2021: Lina Korsgren, Sverige

Herrar
2025: Alvar Myhlback, Sverige
2024: Torleif Syrstad, Norge
2023: Emil Persson, Sverige
2022: Andreas Nygaard, Norge
2021: Tord Asle Gjerdalen, Norge

Årets favoriter

På damsidan är samtliga topp-tre i årets Ski Classics totalställning från Norge: Annikken Gjerde Alnæs leder före Emilie Fleten och Silje Øyre Slind. Samtliga är rutinerade Vasaloppsåkare. Men de blågula åkare som följer i listan lär inte ge bort segern. Där hittar vi Hanna Lodin, fjolårsvinnaren Stina Nilsson samt Jenny Larsson.

På herrsidan får Alvar Myhlback räknas till favoriterna i år igen. Efter insatsen i sprinten på OS i Italien har fullt fokus varit på att försvara sin seger i hemmaloppet. Till konkurrenterna hör norrmännen Amund Riege, som leder Ski Classics, och Kasper Stadaas och Amund Hoel, totaltvåa och -trea. Bland svenska namn kan nämnas Max Novak, som var trea i fjol.

Följa åkarna i spåret

Vasaloppets app hjälper de som vill följa vänner och bekanta i spåret. Genom att köpa bevakningar av åkare kan man följa när åkarna passerar de olika kontrollerna och få en uppskattad tid för när de ankommer nästa.

I resultatservicen på hemsidan går det också att följa deltagare under loppet och söka upp resultat efter loppet.

SVT har en kamera vid varje kontroll och tittare i SVT Play kan välja att följa valfri kamera. Även Vasaloppet.tv har fasta kameror uppsatta vid de olika kontrollerna samt loppets högsta punkt.