Ögonblicket före explosionen är det helt tyst, sedan hörs en dov smäll följt av applåder. Inne på gruvområdet vid Fäbodtjärn i Lycksele kommun står ett hundratal besökare. Alla blickar bort mot bergväggen där sprängningen öppnar gruvan ner mot malmen. För första gången på över ett decennium invigs en ny gruva i Sverige.
– Fantastiskt! Det är inte varje dag en gruva öppnar, säger Kerstin Boman, närboende till den nya guldgruvan i Fäbodtjärn.
Området var tidigare slåttermyr med tät skog, i dag är det en arbetsplats med byggbaracker, grävmaskiner och mängder av grus. För bolaget Botnia Exploration har processen för att öppna gruvan tagit 12 år och trots att det ännu inte finns någon gruva är de första guldtackorna redan sålda. Vem som är kunden är än så länge hemligt.
– Det är en internationell marknad, vem den slutliga köparen av guldet blir, kan jag inte säga i dag, säger Fredrik Bergsten, vd på Botnia Exploration.
Under tre års tid siktar bolaget på att bryta runt 50 000 ton malm per år. Varje ton väntas innehålla strax under åtta gram guld. Fyndigheten är liten men guldhalten är hög, enligt bolaget som hoppas att nya prover ska leda till en längre gruvdrift.
Samtidigt är intresset för guld större än någonsin. I april tidigare i år nådde guldpriset nya rekordnivåer. Ett uns guld, drygt 30 gram, kostade då närmare 25 000 kronor. Orsaken till det rekordhöga priset är det rådande världsläget menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
– När det finns en stark geopolitisk oro i världen, är guld en tillflyktsort för många investerare, förklarar han.
I hundratals år har metallen ansetts som värdefull. I dag används metallen främst till smyckesindustrin, skydd mot geopolitisk oro, mot expansiv penningpolitik eller försvagade valutor.
– Guld som råvara ger ingen direkt avkastning, istället håller centralbanker sitt guldinnehav som en sorts valutareserv. Det är väldigt sällan centralbanker säljer sitt guld. Sverige är ett av få länder som gjort det och med tanke på dagens guldpris, kanske det var lite dumt, säger Christian Kopfer.
Han påpekar dock att det finns miljörisker med guldbrytning. Ofta innehåller marken låga halter av guld, vilket kräver stora ingrepp i naturen.
Han får medhåll från både geologen Olof Martinsson på Luleå Tekniska universitet och forskaren inom miljö- och energisystem, André Månberger vid Lunds universitet.
”Det stämmer att guld ofta utvinns, med stor miljöpåverkan, för att sedan renas och ’grävas ner’ i bankvalv eller användas som smycke”, skriver André Månberger i ett mejl till DN.
Enligt Olof Martinsson ”går ungefär hälften av alla pengar som investeras i prospektering till guldprospektering trots att vi egentligen inte har något större behov av metallen”.
Han menar att det guld som samhället behöver för elektronikindustrin istället går att utvinna som biprodukt från annan gruvbrytning. Något som exempelvis redan sker i Bolidens Aitikgruva i Gällivare.
Miljöfrågan har varit en stor del i tillståndsprocessen för guldgruvan i Fäbodtjärn. Närboende har varit oroliga för att vattenbrunnar ska förgiftas och några kilometer från gruvan rinner en av Sveriges nationalälvar, Vindelälven, förbi.
– Gruvan riskerar att skada havslaxens bestånd och övriga organismer med miljögifter, säger Torgny Forsgren sakkunnig på Naturskyddsföreningen.
– Guldet är inte nödvändigt för klimatomställningen. Det finns redan tillräckligt för det lilla som behövs i elektronik. Gruvan genererar inga hållbara arbetstillfällen utan skadar omgivningen och laxpopulationen, det är djupt oroande, säger han.
Fiskeförvaltare i området har för DN lyft fram Blaikengruvan i Sorsele kommun som skräckexempel. Från gruvan läckte höga halter av zink ut i sjön Storjuktan.
Men Fredrik Bergsten på Botnia Exploration är trygg med att vattnet som släpps ut från gruvan kommer vara ”bättre än det som i dag rinner i bäckarna”.
– Det är en väldigt, väldigt liten risk. Dels innehåller de bergarter vi bryter här i dag väldigt snälla metaller, dels har vi en anläggning som kommer rena vattnet från gruvan, säger han.
Vem gynnas av guldgruvan?
– De som har möjlighet att jobba i gruvan och de närboende som får en industriell verksamhet här. Samhället gynnas också, att kunna producera sitt eget guld inom landet är en hårdvaluta som kan användas även i skymningstider så att säga.
Förutsatt att guldet stannar i Sverige?
– Även om guldet skulle lämna Sverige, så får vi in utländsk valuta som kan bli en del av vår bytesbalans.
Invigningen lider mot sitt slut. Kerstin Boman och hennes man Jan ska bege sig hemåt. Paret har följt arbetet med gruvan på nära håll. När bolaget tidigare sprängt i området, har paret känt skakningar i huset. Dessutom gränsar deras skogsskifte till gruvområdet och för Kerstin Boman är gruvan en symbol för något nytt.
– Förut bodde många fler i byn, i dag är det bara 60 kvar varav 13 stycken är i arbetsför ålder. Gruvan betyder mycket både för samhället och för byn, den kan ge arbetstillfällen och det händer något, säger hon.
Fakta.Världens största guldreserver i ton
USA 8,133.46
Tyskland 3,352.65
Italien 2,451.84
Frankrike 2,436.88
Ryssland 2,332.74
Kina 2,235.39
Schweiz 1,040.00
Japan 845.97
Indien 803.58
Nederländerna 612.45
Källa: Forbes India