När man går på det tjocka lager av grus som täcker gatorna i centrala Östersund, knastrar det högljutt under fötterna. För fem år sedan började kommunen mäta luftkvaliteten i stadskärnan. Sedan dess har Östersund varje år överskridit gränsvärdet för vad som är godkänd luftkvalitet.
– När luftkvaliteten är som värst överskrider vi gränsvärdet med tio gånger så mycket, säger Hanna Lundqvist, miljöstrateg i Östersunds kommun.
Enligt de senaste siffrorna från 2023 som Naturvårdsverket sammanställt har Visby sämst luft i landet. Tätt därefter kommer Östersund. Under våren då vägarna tinat fram och bilar fortfarande har dubbdäck är situationen som värst. Dubbdäcken river upp partiklarna PM10 i luften som är hälsoskadliga.
Trots risken för människors hälsa, har det varit svårt för kommunen att nå ut till invånarna med hur pass allvarlig situationen är.
– Jag tror det finns en självbild i Östersund av att vi bor nära fjällen, inte är någon storstad och därmed inte kan ha en dålig luftkvalitet, säger Magnus Andersson, (C) ordförande i miljö- och samhällsnämnden i Östersunds kommun.
– Det är svårt att förmedla allvaret när effekterna av den dåliga luften kommer långt senare. Det är inte som när någon blir påkörd på gatan, det märker folk direkt.
I en studie från Umeå universitet 2022 undersökte forskare tillsammans med det statliga miljöinstitutet IVL konsekvenserna av att utsättas för luftföroreningar under lång tid. Resultatet visade att 6 700 förtida dödsfall sker årligen i Sverige på grund av luftföroreningar.
I Östersund har kommunen genomfört en rad åtgärder för att minska partiklarna i luften. För att hålla kvar dammet på marken, behandlas vägbanorna med en saltlösning. En särskild grusmaskin har köpts in som både sprider ut gruset och använder hett vatten för att klistra fast det på marken.
– Vi har även fått pengar i kommunens rambudget för att jobba med beteendeförändrade åtgärder, så som kampanjer för gång och cyklande, säger Hanna Lundqvist.
– Men det saknas tyvärr en politisk vilja för att införa de hårda åtgärderna som krävs för att minska biltrafiken.
Tidigare föreslog kommunen att 300 parkeringsplatser skulle tas bort för att minska trafiken i centrum. Förslaget fick massiv kritik från näringsliv, medborgare och vissa politiker. Till slut valde kommunledningen att backa.
– Vi har den bästa mätutrustningen, en tydlig lagstiftning och vi har överskridanden. Men bilnormen är stark och då blir det svårt att göra något, säger Hanna Lundqvist.
År 2030 införs nya och skarpare gränsvärden för luftkvaliteten i hela EU, vilket kommer att leda till att fler kommuner behöver göra något åt luftkvaliteten. Enligt Naturvårdsverket är det fortsatt miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 som är den största utmaningen för Sverige. Det kommer innebära krav på fler åtgärdsprogram för fler kommuner.
I Östersund har de ledande partierna i kommunfullmäktige föreslagit en särskild arbetsgrupp som ska tittar på lösningar som kan hålla över kommande mandatperioder. Om kommunen inte förbättrar luftkvaliteten, riskerar det även att hämma tillväxten.
– Luftkvaliteten är en väldigt tydlig bedömningsgrund när Länsstyrelsen granskar våra detaljplaner. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller inte går att uppfylla, ska detaljplanen inte gå igenom, säger Hanna Lundqvist.
– Vi är en tillväxtkommun och då kan det här göra det svårare för oss att exempelvis bygga bostäder eller planera etableringar, fyller Magnus Andersson i.
