– I Torsby har vi Sveriges snålaste flygplatschef, skämtar kommundirektören Thomas Stjerndorff.
De bruna lädersofforna i väntrummet har blivit slitna och skulle egentligen behöva bytas ut. Men en sådan investering vill inte flygplatschefen Martin Berglund göra.
– Det handlar om skattepengar. Man ska ju inte spendera dem i onödan, säger han.
Som med många mindre svenska flygplatser är det pengar från både stat och kommun som håller Torsby flygplats flytande. Inkomsterna är för låga för att den ska gå runt på egen hand och platsen anses för olönsam för flygbolagen.
Men flygplatsen står alltjämt kvar. Genom Trafikverkets upphandlade flyg kan två turer erbjudas dagligen mellan Torsby och Stockholm, med en mellanlandning i Hagfors.
Resan tar en dryg timme. Med tåg skulle samma sträcka ta fem.
– Om tåget faktiskt går, inflikar Thomas Stjerndorff.
Trafikverkets tolv upphandlade flyglinjer motiveras som ett sätt att öka tillgängligheten till avlägsna orter. Flygtrafik ska upphandlas när tillgången till andra transportmedel är begränsad, samtidigt som kommersiell flygtrafik inte är tillräcklig lönsam.
Kostnaden för allt upphandlat flyg beräknas landa på närmare 890 miljoner kronor för perioden 2023-2027.
DN:s genomgång av flygstatistiken under 2024 visar att Trafikverkets flyg är långt från fulla – på somliga rutter stod över hälften av flygplansstolarna tomma ifjol.
Från Torsby ska det varje år erbjudas 5 000 flygplansstolar från och till Stockholm, men linjen hade färre än 2 000 resenärer under 2024. Över 60 procent av flygplansstolarna stod därför tomma.
– Jag tycker inte att det är en allt för dålig siffra. Men vi vill ju ha fler som flyger såklart, att det ska vara fullt på varje flight, säger flygplatschefen Martin Berglund.
Framför allt används flyget för jobbresor. Som Torsbys Icahandlare Jakob Walfridson, på väg till Stockholm för möte. Han har slagit sig ner i den slitna lädersoffan i väntan på att kunna gå ombord på planet. Ibland har han varit den enda passageraren, på andra turer har det varit fullt, berättar han.
– För mig sparar det en hel del tid. Det blir tre gånger på tre veckor som jag tar flyget, säger han.
Låga passagerarsiffror har dock inte alltid varit fallet i Torsby. Inför Trafikverkets upphandling av flyglinjen beräknades antalet stolar som skulle erbjudas utifrån passagerarstatistik från åren innan pandemin. Då såg flygplatsen betydligt fler resenärer än i dag.
– Vi blev hårt drabbade av pandemin. Vi stoppade ju flyget helt under en period. Vi har återhämtat oss, men det går sakta. Det är ju inte så att vi efter ett år får tillbaka siffrorna som vi hade under 2017-2018, säger Martin Berglund.
Nedgången i trafiken är inte Torsby ensamma om. Pandemin blev en svacka i det svenska inrikesflyget som branschen sedan dess inte lyckats återhämta sig ifrån.
Distansarbete och möten över länk blev vanligare och gjorde att antalet jobbresor kunde bli färre. Något år innan dess hade flygskam presenterats som nyord i svenskan.
Totalt minskade inrikesflyget med 41 procent mellan 2017 och 2023.
Mitt under pandemin var det också dags för Trafikverket att utreda nästa period för upphandlat flyg. När antalet flygstolar skulle bestämmas utgick de ifrån hur många som tidigare hade rest från sträckorna.
– Vi dimensionerade antal platser efter resandet som var åren innan pandemin, men efteråt har flygresandet sjunkit generellt, säger Bosse Andersson, utredare på Trafikverket.
Han poängterar att det fortfarande finns sträckor som ser många passagerare årligen, något han menar tyder på att dessa flyg är nödvändiga. Att flygresandet har sjunkit innebär att fler flygstolar stod tomma under 2024 än vad de hade trott.
Hur tänker ni kring behovet av flyglinjer som har så låga passagerartal?
– Vi reflekterar över behovet av de här linjerna varje gång vi gör en utredning. Även i den senaste utredningen har vi sett att det är vissa linjer som inte har fullt lika starka motiv som exempelvis Arvidsjaur. Dit hör ju Torsby och Hagfors definitivt, säger han.
Om Trafikverkets flyglinje till Torsby tas bort behöver flygplatsen troligtvis stänga, säger kommundirektören. Genom upphandlingen kan de nämligen ansöka om driftstöd från staten – ett bidrag som regeringen dessutom fördubblade under förra året. I fjol betalades över 200 miljoner kronor till de icke-statliga flygplatserna.
– Om vi inte har den upphandlade linjen har vi inte heller rätt till bidraget. Då skulle flygplatsen bli bekostad av kommunen till hundra procent och det skulle inte bli ekonomiskt möjligt, säger kommundirektören.
Men varför behöver egentligen Torsby, en stad på cirka 11 000 invånare i Värmland, en egen flygplats? För kommundirektören är svaret självklart: företag på landsbygden ska ha samma förutsättningar som de med kontor i storstäderna – därför ska det också gå att flyga hit.
– Vi har en paroll som säger ”Torsbyflyget är en nödvändighet för företagen och en god service för medborgarna.” Så länge som näringslivet flyger måste vi ha en flygplats här.
Motorbuller och lukten av jetbränsle fyller flygplatsen när planet taxar ut mot landningsbanan. Piloten vinkar av flygpersonalen innan de lyfter med de fem resenärerna mot Stockholm. Trots få passagerare ser flygplatsen optimistiskt på framtiden – särskilt med tanke på branschens löfte om en grön omställning.
Även om tekniken fortfarande måste utvecklas för att kunna fungera i större skala, tror Johan Erlandsson, projektledare på flygplatsen, att elflygplan har potential att skapa en ny guldålder för svenskt inrikesflyg.
Det är särskilt på korta sträckor som elflyg väntas få betydelse.
– Elflyget kommer att bli revolutionen för oss små flygplatser. Inrikesflyget och flygplatserna måste bara överleva fram tills dess, säger Johan Erlandsson.
Läs mer:
Nästan bara privatflyg kvar på Bromma flygplats: ”Åker själv med mops”
Prischock på flyg väntar – om branschen följer klimatkraven
