Flera datorer och telefoner beslagtogs förra onsdagen under ett polistillslag mot Överkalix kommun, där två anställda har delgivits misstanke om grovt subventionsmissbruk.
– Det vill säga att man använt ett beviljat och utbetalat stöd på ett annat sätt än vad det var beviljat för, säger åklagare Jerker Asplund.
Sedan årsskiftet arbetar han som en av två europeiska delegerade åklagare, placerade på Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Utredningen som rör Överkalix är ett av två pågående ärenden om misstänkt subventionsmissbruk, sedan Sverige förra sommaren blev en del av EU:s åklagarmyndighet Eppo. Misstänkt brottslighet av det här slaget har tidigare hanterats av nationella åklagare inom Ekobrottsmyndigheten.
– Vi kommer att satsa mer på den här typen av brott. Vi lägger resurser på att uppsöka de myndigheter som anmäler, med information om vad man ska ta reda på innan man anmäler till oss. Målsättningen är en ökad uppklarningsprocent, säger han.
EU-medel fördelas i regel av nationella myndigheter. Handläggare som beviljar medel kan upptäcka eventuellt missbruk av pengar. Fallet i Överkalix, där Jordbruksverket har gjort en anmälan, rör ett projekt för stöd till företag och föreningar delfinansierat med cirka 450 000 kronor i EU-medel.
Jerker Asplund understryker att förundersökningen är i sin linda. Nu pågår genomgång av beslagtaget material i form av datorer och telefoner, uppger han.
De båda kommunanställda i Överkalix kommun förnekar brott.
– Vi har inte gjort något fel. Vi har följt de direktiv vi har fått från våra projektkontakter. Det är helt felaktiga anklagelser, säger en av dem till DN.
Kommunstyrelsens ordförande i Överkalix, Niclas Hökfors (S), har för tidningen NSD uppgett att han fortsatt har fullt förtroende för de berörda medarbetarna.
Fallet är jämförelsevis litet sett till det EU-gemensamma uppdraget, uppger Jerker Asplund. Störst resurser läggs på utredningar av gränsöverskridande organiserad brottslighet och komplicerade bedrägeri- och korruptionshärvor.
Jerker Asplund bedömer att det på sikt kommer att krävas fler europeiska delegerade åklagare med bas i Sverige, kopplat till de mer resurskrävande fallen.
– Sverige är enligt vår uppfattning en MTIC-hub, vi har redan tre stora ärenden.
Så kallade MTIC-brott (missing trader intra-community fraud) är momsbedrägerier vid gränsöverskridande handel inom EU, där värdena uppskattas till hundratals miljarder kronor årligen.
– Det är fall där man kan behöva sitta i månader och jobba med bara dem. Brotten är i sin karaktär helt gränsöverskridande. De begås alltid i flera EU-länder samtidigt. Europeiska delegerade åklagare sitter i alla länderna och lägger pussel, säger han.
