Nyligen beslutade regeringen att ge 56 miljoner kronor om året till tre lärosäten för att de ska starta nya masterprogram i offentlig förvaltning, vilket DN tidigare rapporterat om.
Nu växer kritiken. Tidigare har det varit lärosätena själva som beslutat om vad de vill satsa på. Här är det regeringen som pekar med hela handen och fördelar pengar efter eget huvud.
Makten har flyttats abrupt från lärosätena till regeringen, menar till exempel Göran Sundström, professor och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, ett av de tre lärosätena som regeringen valt ut.
– Det är helt klart en form av direktstyrning av undervisningen som vi inte har sett tidigare, säger han.
Ett uppifrån–och–ner–perspektiv där politiker sätter riktningen, menar Jacob Adamowicz, som är analytiker på fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, SULF.
I normala fall är det lärosätena som beslutar om de vill starta en utbildning. Sedan tilldelas de pengar för de studenter som skriver in sig och klarar sina kurser. Det gör att program som blir framgångsrika finansierar sig själva.
– Här har regeringen bett dem att ansöka om pengar. Vi blev överraskade och hoppas att det ska vara ett undantag i styrningen, säger Jacob Adamowicz.
I forskningssammanhang är det sakkunniga som sitter i nämnder och bedömer ansökningar. Där finns det regler för att det inte ska uppstå jäv, menar Göran Sundström.
– I det här fallet är den kvalitetsmärkningsprocessen borttagen eftersom det är så oklart hur regeringen har bedömt ansökningarna, varför den har gett pengar till vissa och inte andra, säger han.
Beslutet om ersättning baseras på de utvalda lärosätenas egna kostnadsberäkningar, skriver högskoleminister Lotta Edholm (L) i ett mejl till DN: ”Alla har således fått så mycket medel som de själva efterfrågat”.
Av de tre lärosäten som valdes ut gick mest till Handelshögskolan. I universitetskretsar talas det om att regeringen gett lärosätet en särbehandling på grund av lobbyarbete i Regeringskansliet.
– Det är ingen hemlighet att Handels har bedrivit lobbyarbete, till exempel har de skrivit artiklar och uttalat sig i intervjuer om det här, säger Göran Sundström.
Lars Strannegård har sagt till DN att det ingår i jobbet som rektor:
– Det är klart att vi har pratat med massor av företrädare, precis som vi gör hela tiden. Jag ser det som min uppgift, säger han.
Om det förekommit luncher och middagar är inget som är känt utåt.
Är det ett problem om sådant har haft betydelse?
– Ja, eftersom bristen på transparens gör att ingen riktigt vet varför Handelshögskolan fick en så överlägset stor del av kakan. Eftersom pengarna delas ut direkt från regeringen kan det finnas uppfattningar om att det är en jävsituation, säger Göran Sundström.
Blotta misstanken om jäv skadar tilltron till systemet, att det är kvalitet som räknas, menar han.
– Ett resultat är att den här diskussionen om särbehandling har uppstått, att ett lärosäte kan ha fått mest pengar för att det står regeringen närmast. I stället för att man kunnat slå fast att det är de mest lämpliga som valts.
Högskoleminister Lotta Edholm (L) har tidigare sagt till DN att regeringen valt Handels för att det är ett lärosäte som gjort sig känt för att kunna skapa högkvalitativa utbildningar med gott internationellt rykte.
– Det här handlar om att man ska klara av att bygga upp en elitutbildning, som ska förbereda studenterna för att klara av de svåra antagningsprocesser som finns i EU, sade hon.
– Det kan hon säga. Men det framstår för en utomstående som godtyckliga uttalanden eftersom det är många av våra högskolor som är duktiga på att skapa kvalitativa utbildningar. Därför kvarstår bevisbördan på regeringen, säger Göran Sundström.
Läs mer: Handels startar elitutbildning för framtidens byråkrater
Handelshögskolan får mest pengar
● Från och med i höst satsar den svenska regeringen 56 miljoner kronor om året på nya masterprogram i offentlig förvaltning.
● Uppdragen är permanenta och går till Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
● Den största delen av potten går till Handelshögskolan som får 35 miljoner kronor för att utbilda 100 studenter varje år med start 2027. Det motsvarar 350,000 kronor för varje helårsstudent och kan jämföras med 63,000 kronor som brukar ges för en helårsstudent som går något av dagens masterprogram med EU-inriktning. Programmet är tvåårigt och heter Master program in public policy (MPP).
● Stockholms universitet får 18 miljoner kronor om året för 120 studenter. Start hösten 2026. Tvåårig utbildning.
● Göteborgs universitet får sex miljoner kronor för att utbilda 30 studenter om året med start hösten 2026. Ettårigt program.
● Tillsammans ska lärosätena utbilda 250 studenter varje år.
Källa: Utbildningsdepartementet
