De två amerikanska kortbolagen Visa och Mastercard dominerar marknaden för betalkort. I eurozonen hanterar de cirka två tredjedelar av betalningarna, skriver nyhetsbyrån Reuters.
Kortjättarna har också på senare tid fått kritik från handlare för höga avgifter och brist på öppenhet. Att det är svårt att se vad de betalar för.
I ett brev till EU-kommissionen, som Reuters tagit del av, menar handlarna att kortbolagen kunnat höja sina avgifter utan att ha någon konkurrens eller omfattas av regler.
”De har också gjort sitt system med avgifter och regler så komplicerade och otransparenta att det är omöjligt att förstå, än mindre kontrollera, vad man betalar för och varför”, skriver handlarna i brevet.
Enligt gruppen av handlare – ett antal större europeiska branschorganisationer – har kortavgifterna höjts med nästan 40 procent mellan åren 2018–2022 utan att det inneburit några kvalitetshöjningar för handlarna eller kunderna.
Nu vill handlarna att EU-kommissionen tar fram alternativa betalningssätt. Ett exempel skulle vara en digital euro som kan utmana de amerikanska kortjättarna. Samtidigt säger handlarna att man är frustrerade över att det tar lång tid med lagstiftning för digitala valutor.
Handlarna vill också se att EU-kommissionen använder konkurrensregler för att skärpa regleringen mot kortföretagen.
Visa säger i en kommentar till Reuters att deras avgifter motsvarar värdet av de tjänster de tillhandahåller. Bland annat hänvisar kortbolaget till att det är hög nivå på skyddet mot bedrägerier.
Mastercard har inte kommenterat uppgifterna i brevet.
I Sverige arbetar Riksbanken med att ta fram en svensk digital valuta, en e-krona. I den senaste rapporten från projektet förra året konstaterades:
”Riksbankens arbete med e-kronan fortsätter framöver med fokus på utformning och förberedelser inför den lagstiftning som kan behövas om en e-krona införs.”
Här handlar det dock mer om att ett nytt betalningssätt ska ge extra stabilitet till det finansiella systemet än att sätta press på kortbolag.
Läs fler ekonominyheter
