Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Veckans debatt: Jan Guillou
En sak man inte behöver gå runt och oroa sig över är huruvida Jan Guillou är ens ärkefiende eller inte. Det vet man! Detta är en man som jobbar med tydlighet, inte subtila antydningar.
Ofta sker angreppen i romanform. Tidigare i höst kom till exempel Expressenjournalisten Anna Gullberg ut offentligt som förlaga till skurken Gunnel i författarens senaste bok. ”Varför hatar Jan Guillou mig med den största elden i Sverige”, frågade hon sig?
Men den här veckan valde Guillou sitt andra favoritmedium för att uttrycka aversion: sin kolumn i Aftonbladet. Och här behöver han inte ens förklä någon i en flortunn synonym! I en text (som i övrigt handlade om hur skribenten och forskaren Tobias Hübinette utsatts för påtryckningar för att sluta rapportera om högerextremism) passade han på att inte en, utan två gånger kalla den granskande journalisten Inas Hamdan för ”muslimjägare”.
Hamdan, tidigare belönad med Stora journalistpriset för en granskning i Sydsvenskan, arbetar nu på Expressen. Där svarade biträdande chefredaktör Karin Olsson att det är ”en skam” att Aftonbladet inte vågar ”vara förnuftig redaktör” åt Guillou. ”Det är nog bara döden, demens eller möjligen hans fru (…) som kan stoppa honom från att fortsätta baktala kvinnliga grävjournalister.”
I Sydsvenskan fyllde Hynek Pallas i. Det är ovärdigt, menade han, att den man som en gång själv avslöjade oegentligheter i samhället nu är blind för kollegor som gör detsamma, och i stället ”förringar och utsätter dem för fara”.
En sak bör dock påpekas, i rättvisans namn. Det är inte bara kvinnliga grävjournalister som hamnar på Guillous svarta lista. En och annan manlig litteraturkritiker kan också slinka med. DN:s Jonas Thente har faktiskt slående likheter med Guillous senaste romanmordoffer Niklas Töön.
Veckans lika som bär: Leo Lagercrantz och Mark Ruffalo
Mediemogulen Leo Lagercrantz har långsamt blivit allt mer lik Mark Ruffalo i rollen som FBI-agenten Tom i tv-serien ”Task” (HBO). Luggen har lagt sig i Ruffaloska lockar, skägget har antagit exakt samma gråsprängda mönster, och ögonbrynen har hissats upp porträttlikt ifrågasättande. Kan man ana en Lagercrantzk längtan tillbaka till ungdomens kortvariga karriär som skådespelare (Spelman i ”Spelman på taket”, Scalateatern, 1996)? Allt kan hända – han lämnade nyligen sin roll som publisher och ansvarig utgivare för Handelsbankens mediesatsning EFN.
Veckans ord: Klar-doktrinen
Kristin McMillen skrev i Dagens ETC om ”klar-doktrinen” – att man förväntas vara färdig som människa i 35–40-årsåldern och därefter ägna sig åt ”att planera sitt livsavslut i slow motion”. Idiotiskt, menade McMillen: ”Hellre patetisk sökande, än stelnad i själslig död.”
Veckans citat: ”Eftersom SVT är SVT kommer de inte göra det som krävs: att ta in 20 fullblodspsykopater från Helsingborg”
Teodor Stig-Matz skrev i Dagens ETC om att SVT planerar göra om sin långkörare ”Gift vid första ögonkastet” efter australisk förlaga – den mest urspårade och dramafyllda versionen av formatet där alla deltagare också bor tillsammans.
Veckans datum: 18/11
Danska författaren Solvej Balles romansvit ”Om uträkning av omfång” handlar om en kvinna som dag efter dag vaknar upp den 18 november. I veckan inföll datumet – och del sex av planerade sju böcker gavs ut på svenska.
