En del smittsamma sjukdomar sprids lättare under den kalla säsongen och Folkhälsomyndigheten följer som vanligt läget för en rad sjukdomar.
Covid-19 ligger på en relativt låg nivå i förhållande till hur det har sett ut den här tiden de senaste åren. Där pågår hela tiden smittspridning, men det har inte tagit fart. Anledningen är att många har haft sjukdomen och är vaccinerade flera gånger om, enligt Sturegård.
– Även om viruset muterar över tid krävs det nya mutationer som flyr undan det befintliga immunförsvaret för att ge en riktigt explosiv smittspridning. Med covid är det svårt att säga när smittspridningstopparna kommer.
Spridningen av RS-virus för säsongen startade vecka 1. Många som smittas får en lindrig förkylning, men det är en sjukdom som kan orsaka allvarliga luftvägsproblem för småbarn.
– I den mån man kan så är det bra att försöka skydda de allra minsta barnen, de som är under ett år och framför allt under sex månader bör undvika att träffa personer med luftvägssymtom, även om det såklart kan vara svårt med till exempel äldre syskon, säger Sturegård, som tillägger att smittspridningen har tagit fart.
Chatta om smittoläget med FHM: Vilka sjukdomar sprids just nu?
– Vi har en kurva som går uppåt, men det är en sen epidemistart vilket kan innebära en mildare säsong, även om det är svårt att säga säkert.
Influensan tog fart strax före jul. Då gick kurvan brant uppåt, men därefter har den legat stabilt.
– Vi kommer sannolikt se en större smittspridning av influensa de kommande veckorna, säger Sturegård, som påminner om vaccination mot både influensa och covid-19 för riskgrupper, även om det snart börjar bli för sent för att det ska effekt.
– Det är väldigt svårt att skydda sig mot de här sjukdomarna eftersom de sprids i så stor omfattning och de flesta får lindriga symtom. För personer med risk för svår sjukdom är det klokt att vaccinera sig, säger Sturegård.
När det gäller vinterkräksjukan finns det ingen omfattande provtagning att luta sig mot för att bedöma läget. Däremot tittar Folkhälsomyndigheten på allmänhetens sökningar på 1177. Epidemistart för vinterkräksjuka denna säsong bedöms ha varit vecka 49.
– När det ökar snabbt, då innebär det att nu kräks det på många platser, säger Sturegård.
Ofta syns först en ökning i sökmönster, och därefter börjar man se fall på sjukhus och äldreboenden, där det faktiskt provtas. Vinterkräksjuka orsakas av ett antal olika virus, som ger snarlika symtom.
– Det finns ingen anledning att skilja ut dem, och sjukdomsbilden är densamma. Och när den slår till är den vansinnigt smittsam, säger Sturegård.
Rekommendationerna om vinterkräksjuka är tydliga kring förskolebarn. Stanna hemma 48 timmar efter senaste kräkningen eller diarré. För äldre personer kan det vara mer en bedömningsfråga.
– Ett äldre barn eller en vuxen är bättre på att sköta sin personliga hygien, och risken för att vi smittar någon efter att ha varit sjuka är mindre. Du är frisk när du mår bra och äter och dricker som normalt, vilket borde ta ungefär 24 timmar efter senaste kräkning eller diarré, men det är svårt att säga exakt, säger Erik Sturegård.
Under pandemin var alla noga med att symtom innebär att stanna hemma, men så behöver det inte vara längre. Erik Sturegård hoppas ändå att svenskarna har blivit bättre på att tänka på vem man träffar vid förkylning.
– Vi behöver fortfarande undvika att träffa personer som är i riskgrupp för allvarlig infektion.
Och för den som arbetar inom vård och omsorg kan det betyda att man fortfarande måste stanna hemma vid symtom, påpekar Sturegård.
Hur snorigt kan ett barn vara för att skickas till förskolan?
– Ja, det är svårt att mäta snormängd… säger Erik Sturegård, och fortsätter:
– Men det är inte självklart att det är den som har mest symtom som är mest smittsam. Du kan vara snorig och hosta länge. I grunden blir det barnens allmäntillstånd som får styra. Är barnet tillräckligt friskt för att vara med i förskolans ordinarie verksamhet?
Vad talar nu för att vabruari kommer att göra skäl för sitt namn?
– Vi har en viss förhoppning om en lugnare säsong vad gäller luftvägsvirus, men det är lite svårt att säga eftersom det finns många infektioner som gör att man vabbar. Vi räknar med att gå in i en ökad spridning av calicivirus, och vinterkräksjukan brukar ligga som högst i januari och februari, säger Erik Sturegård.
Fakta.Så skyddar du dig och andra mot vinterns smittor
● Stanna hemma när du har tydliga symtom på luftvägsinfektion, magsjuka eller feber.
● Vaccinera dig mot covid-19 och influensa om du tillhör en riskgrupp.
● Tvätta alltid händerna noga med tvål och varmt vatten efter att du varit på toaletten, och före matlagning och måltider. Har du inte tillgång till tvål kan du använda handsprit, men det hjälper inte mot alla virus och bakterier.
● Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sedan slänger.
● Om du är förkyld, har feber eller kräks/har diarré, undvik om det går att umgås inomhus med till exempel äldre människor, barn som är yngre än sex månader och personer som har underliggande sjukdomar som gör att de riskerar att bli allvarligt sjuka om de smittas.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Läs mer:
DN guidar – vaccinationerna att ha koll på
Allt fler blir svårt sjuka och dör på grund av influensa
