Under pandemiåren var fritidshusmarknaden glödhet. Sedan slopades reserestriktionerna, inflationen gjorde entré och räntehöjningarna stod som spön i backen. Plötsligt var det få som ville slå till på ett semesterboende, och desto fler som ville sälja.
Men under det senaste året har en återhämtning skett, visar siffror från Svensk Mäklarstatistik som Fastighetsbyrån har sammanställt.
– Fritidshusmarknaden är mer konjunkturkänslig än marknaden för permanenta boenden. Den var väldigt utmanad av inflations- och räntetrycket. Men det senaste årets sänkningar har gjort att fler börjar se ett läge igen, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.
I riket som helhet har priserna på fritidshus stigit med fem procent de senaste tolv månaderna. På fem år är prisökningen 32 procent.
– Det är nästan dubbelt så mycket som permanentbostäderna har ökat i pris de senaste fem åren. Men då får man ha med sig att pandemin var en av de starkaste fritidshusperioderna någonsin, säger Johan Engström.
Skillnaderna mellan länen är dock stor. I Stockholm, som är den klart dyraste och största marknaden sett till antalet sålda objekt, har priserna i princip stått still det senaste året. I topp ligger Gävleborg och Värmland med uppgångar på 33 procent.
På fem är det i Kronoberg och i Jämtland som priserna stuckit iväg mest, mycket beroende på tyskar och norrmän som drivit på utvecklingen.
Johan Engström understryker vikten av att som köpare göra ordentlig research och inte förhasta sig. Risken är att man betalar för mycket, eller missar kostsamma detaljer.
– Man bör göra en noggrann önskelista och ta lite mer tid på sig än ett vanligt boende. Det är lätt att man bara ser en dröm och glömmer bort de logiska resonemangen, säger han.
En som nyligen valt att slå till på ett sommarställe är Sandra Linder som ligger bakom Instagramkontot Ekonomimamman. Förra sommaren köpte hon och hennes make ett torp i Värmland, inte långt ifrån där de bor.
– Det var en ren tillfällighet att det blev det här lilla torpet. Allt klickade, berättar hon.
Tanken på att köpa ett lantställe hade funnits ett tag, men det var först när Sandra Linder såg torpet för första gången en regnig sommardag som hon visste att det var det hon ville ha.
– Jag hade varit väldigt stressad och utmattad under året, och kände bara ”jag måste ha det här”. Det var känslan av att ha något nära, primitivt och enkelt. Att bara få vara, gå offline, pyssla i trädgården och slippa tänka på alla måsten, säger hon.
Vid den tidpunkten var det en budgivare som hade ett bud på utgångspriset. För att undvika en upptrissad budgivning valde Sandra Linder att lägga ett dolt bud med krav på snabb kontraktskrivning.
– Jag hade inte testat den strategin tidigare, men jag upplever att många vinner på den och att det blir en snabbare affär, säger hon.
Det första dolda budet ratades av säljaren. Det andra accepterades. Ändå blev det stressigt eftersom det kom in några ytterligare budgivare precis innan kontraktet skulle skrivas på.
– Inget är säkert förrän du sajnat avtalet. Jag satt hela kvällen innan och hoppades att det inte skulle gå över det vi hade lagt.
Men budet stod sig. Nu ser familjen fram emot att spendera sommaren där, och planerar att göra gradvisa renoveringar.
– Det får ta den tid det tar. Det är ju fördelen när man inte bor där permanent. Jag hittade exempelvis delar till det ”nya” köket på Facebook Marketplace, så det ska bli kul att få fynda, återbruka och skapa en mysig plats att bara vara.
Läs mer
Dyrt att äga sommarhus – då lönar det sig att hyra
