På torsdagen lade regeringen Kristersson fram sin tredje budget och därmed kan tre fjärdedelar av den här mandatperiodens ekonomiska politik summeras.
Förutsättningarna har skiftat sedan Elisabeth Svantesson (M) tillträdde som finansminister. I de två första budgetarna såg hon sig tvungen att hålla igen för att inte elda på inflationen. Nu släpper hon på bromsen eftersom prisökningarna har dämpats. Det resulterar i att den summa som spenderas på nya satsningar i budgeten för 2025, det så kallade reformutrymmet, är 60 miljarder i stället för 40.
Trots att omständigheterna alltså har skiftat så har regeringen varit konsekvent i att låta skattesänkningar ta det mesta av reformutrymmet. Så var det i budgetarna för 2023 och 2024 och det gäller även för nästa år. 2025 går hela 28 miljarder kronor till sänkning av olika skatter.
I och med den senaste budgeten seglar vården upp som ett av de områden som regeringen har satsat mest på. Det beror dock främst på att kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökat. Men åtskilliga miljarder har också genom åren lagts på olika statsbidrag till sjukvården, bland annat för att korta köer.
Regeringen har även varit tvungen att hantera kostnadskrisen i kommuner och regioner på grund av inflationen. Därför var höjningar av de allmänna statsbidragen en stor post 2022 och 2023, som ändå fick kritik av oppositionen för att vara otillräckliga. I budgeten för 2025 blir det inga sådana tillskott till kommuner och regioner.
Till de större posterna sett över tre år hör också försvaret. Kriget i Ukraina har skapat en aldrig tidigare skådad enighet i riksdagen om att försvaret ska rustas upp. Mycket av det som regeringen skjutit till här är i linje med vad alla åtta partierna har kommit överens om i försvarsberedningen.
Brottsbekämpningen är en av Tidöpartiernas främsta prioriteringar och det har gjort avtryck i alla tre budgetarna. Anslagen till polis och rättsväsende summerar till 10 miljarder kronor över tre år.
Energi, miljö och klimat hör också till de områden som fått mest pengar totalt sett. Dock är den största posten här den elbilsbonus som levde kvar i Tidöpartiernas första budget men som redan då började trappas av för att sedan avskaffas helt.
Skolan har inte hört till de mest prioriterade områdena i någon budget men totalt sett har ändå rätt mycket pengar hamnat här. Det har bland annat handlat om nya läroböcker och personalförstärkningar av olika slag.
Men den utgiftspost som verkligen sticker ut räknas inte in i reformutrymmet, och bokförs vid sidan av den ordinarie statsbudgeten. Det är stödet till Ukraina, som bara 2025 summerar till 84 miljarder kronor, alltså 24 miljarder mer än alla satsningar i reformutrymmet sammantagna. Av det utgör 23 miljarder militärt stöd.
Läs mer:
Tomas Ramberg: Budgeten en revansch för folk med pengar – men vad får SD?
Svantesson om budgeten: Rätt att sänka skatten för höginkomsttagare
Oppositionen sågar regeringens budget – ”ett hån mot vanligt folk”
Hur har din ekonomi förändrats de senaste åren?
