Inte sedan 1969 har Somalia haft allmänna val i landet. En nation som varit präglat av inbördeskrig, fattigdom och korruption de senaste 35 åren.
Men våren 2024 började saker att ske. Då godkände det somaliska parlamentet att införa allmänna val, dock har valet sedan dess skjutits fram tre gånger och under juldagen fick somalierna äntligen möjligheten att rösta.
En av dem som första gången gick och röstade är Fahmo Muhamud, som till vardags driver en butik i sitt eget hem.
– Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma. Jag är så innerligt glad och stolt att få ha röstat i ett demokratiskt val, säger hon.
Somalia har varit på tapeten i en svensk kontext den senaste tiden. Det har bland annat handlat om en hemlig överenskommelse mellan Sverige och Somalia om biståndspengar som fått stark kritik.
Nyligen gick också USA:s president Donald Trump till hård attack mot den somaliska gruppen. Han kallade dem bland annat för sopor och att han ville skicka ut dem från USA.
Detta fick många somalier i Minnesota, där majoriteten somalier i USA är bosatta, att reagera med bestörtning och rädsla för att bli deporterade. Detta trots att en klar majoritet av dem har amerikanskt medborgarskap.
Mohammed Hussein Gaas, som är grundare och direktör av Raad Peace Research Institute säger till ABC News att juldagens lokalval i Mogadishu är det första steget mot ett demokratiskt Somalia i framtiden.
– Detta är en signal till somalierna att demokrati kommer att skapa tillit till varandra i landet, säger han.
Fahmo Muhamud hoppas att hennes röst ska leda till att hennes land blir enat och att det skapas fler jobb för de unga.
– Jag har varit trött på de ledande som har styrt och nu hoppas att jag vi kan bli ett folk, och att framför allt den unga generationen får en bättre framtid. Jag vill att vårt land återvänder till som det var innan kriget bröt ut, säger hon.
Läs mer:
Somalierna i Minnesota är Trumps nya slagpåse















