Det går undan på Stegras stålverksbygge i Boden. Sedan sommaren har torn och byggnader rest sig snabbt. I slutet av nästa år kulminerar arbetet. Samtidigt fortsätter Stegra att säkra tillgången på järnmalm och att förhandla med kommande, potentiella kunder.
När produktionen i Boden kör igång kommer malmen till det fossilsnåla stålverket initialt från Brasilien och Kanada.
Eftersom Stegra vid start inte kan köpa malm från LKAB har företaget sökt andra lösningar. Gruvföretaget Vale i Brasilien och Rio Tinto i Kanada levererar den första järnmalmen. Malmen ska skeppas in via hamnen i Luleå och sedan vidare med tåg till Boden. Tanken är att det färdiga stålet tar samma väg ut.
– Ser man till helheten så kommer malmtransporterna proportionellt att stå för en väldigt liten del av vårt totala koldioxidavtryck, säger Mannström.
Den minskning av klimatavtrycket som en koldioxidsnål tillverkning av stål utgör är betydligt viktigare än de utsläpp transporterna av järnmalm ger upphov till, menar han.
Avtalen med Vale och Rio Tinto löper, enligt Mannström, på två till tre år. Framöver hoppas Stegra att kunna köpa järnmalm på närmare håll. Ambitionen är att fortsätta att diskutera med LKAB.
En annan möjlighet undersöks också. I slutet av september meddelade Stegra, gruvbolaget Kaunis Iron och Narviks hamn i Norge att de tillsammans utreder möjligheterna att etablera ett pelletsverk i Narvik.
Men utredningen är i en tidig fas, uppger Markus Mannström. Blir projektet verklighet kan pelletsverket starta 2030. Det kunde i så fall ge Stegra en ny råvarukälla.
– Vi har inte fattat några beslut om Narvik ännu, vi har många projekt på gång, säger Mannström.
Den så kallade gröna omställningen i norra Sverige har genom batteritillverkaren Northvolts problem fått sig en rejäl törn. Det som händer på Northvolt påverkar inte Stegra direkt, uppger Mannström.
– Vi är två olika bolag i två helt olika branscher.
Fordonsindustrin och byggindustrin är Stegras största kunder och deras tänkesätt kanske kan påverkas av batteriproblemen, resonerar han ändå.
– Om bilindustrin vill minska sitt fotavtryck generellt och inte kan göra det fullt ut med eldrivna bilar så är den näst största delen chassit, där stålet kommer in, påpekar Mannström.
Han betonar att Stegra kommer att vara först med att erbjuda sin produkt, även om konkurrensen kring fossilsnålt stål stegvis ökar. Stålindustrin i Mellaneuropa har betydligt svårare att ställa om i en fossilfri riktning än den nordiska stålindustrin, menar han.
Stegra har nu också inlett arbetet med att kartlägga vilka kompetenser det finns bland dem som friställs från Northvolt. En del kanske kan få jobb i Boden.
I dagsläget har Stegra säkrat kontrakt med framtida köpare till omkring hälften av sin planerade produktion. Det är viktigt för bankerna som beviljar lån, förklarar Mannström.
Stegras vd Henrik Henriksson har tidigare i DN uppgett att företaget räknar med två år från produktionsstart till ett väl fungerande industriellt system med produktivitet, säkerhet och kvalitet på plats.
Det finns avtal med slutdatum för kommande stålleveranser som sätter press på att få igång stålverket i tid, uppger Mannström.
– Det är klart att det alltid går att förhandla om avtal, men det finns en bakre gräns, säger Boden-direktören.
Stegra får konkurrens av bland annat SSAB som ska ställa om sin produktion, först i Luleå, senare i Brahestad i Finland. Ett stålverk likt det Stegra nu bygger planeras av norska Blastr i Ingå vid den finska sydkusten.
Det betyder att konkurrensen om stålproduktionens andra råvara, järnskrot, också hårdnar.
– Vi trålar brett efter skrot, främst i Europa, säger Mannström.
För att starta upp produktionen av fossilsnålt järn som sedan omvandlas till stål, behöver Stegra också vätgas. Arbetet med produktionsanläggningen för vätgas leds av finländaren Teemu Suursalmi.
För fyra månader sedan lämnade Suursalmi den finska oljejätten Neste i Sköldvik fyra mil öster om Helsingfors mot Boden.
– Jag är fascinerad av de nya möjligheter det här projektet erbjuder, det är inte många som producerar grönt väte i så här stor skala ännu och det är kul att få vara med och bygga någonting nytt från grunden, säger Suursalmi.
Fakta.Stegra
Stegra grundades med namnet H2 Green Steel 2020.
Grundare och största aktieägare är investmentbolaget Vargas, som också är medgrundare och aktieägare i Northvolt.
Stegra har säkrat 75 miljarder kronor i finansiering bland annat som en följd av avtal där kunder förbinder sig att köpa företagets stål.
Anläggningen i Boden består av tre plattformar med tillverkning av vätgas, järn och stål.
Vätgasen tillverkas av vatten genom elektrolys och används till så kallad direktreduktion av järnmalm i ett 145 meter högt torn.
Det direktreducerade järnet kan säljas separat som varmt briketterat järn eller användas i stålverket som bland annat består av en elektrisk ljusbågsugn följt av olika produktionssteg som sker nära varandra. I en första fas siktar Stegra på en produktion av 2,5 miljoner ton stål.
Läs mer:
Få lockas av industrisatsningar i norr: ”Ingen vill bo i barack”
Lars är granne med stålverksbygget: ”Kan leda deras verksamhet från verandan”
