– Jag har haft många mardrömmar, särskilt för de stora föremålen, säger Daniela Kalthoff och tittar mot emballaget med skelettet från en späckhuggare inuti.
– Men snart är vi i mål.
Hon tar av den blåa plasten som har skyddat skelettet från grus och smuts under den drygt tio mil långa resan – från Frihamnen i Stockholm till en industripark i Morgongåva, Uppland.
Här ska numera delar av Naturhistoriska riksmuseets däggdjurssamlingar förvaras.
– Även om det ligger lite mitt ute i ingenstans har jag och andra forskare en fantastisk samling att jobba med här, säger Daniela Kalthoff, intendent och ansvarig för Naturhistoriska riksmuseets samling av däggdjur.
Totalt har omkring 600 föremål flyttats hit. Det handlar främst om valar – knölval, blåval och kaskelott. Men det finns också andra föremål såsom strutsar, kameler och på sikt krokodiler.
– Allt eftersom samlingarna växer kommer fler föremål att hamna här, säger Daniela Kalthoff.
Lokalerna är både billigare och större än det tidigare lagret i Stockholm. Dessutom är de klimatanpassade. För att bevara föremålen bäst håller lokalerna en temperatur på 15 grader och luftfuktighet på omkring 50 procent.
Transporten har pågått under hela hösten. När föremålen kommit fram till Morgongåva har de frusits ner till minus 40 grader i fem dagar för att få bort eventuella skadedjur.
– Några föremål har varit för stora för våra fryscontainrar. Vi håller på att titta på andra lösningar, men just nu är de i karantän, säger Daniela Kalthoff.
Men det är inte bara klimatanpassning och större utrymmen som är anledning till flytten. De nya lokalerna är en del av museets beredskapsarbete. Med ett krig i närområdet är en hamn inte en optimal plats för naturhistoriska föremål, menar Daniela Kalthoff.
– Vi har ett uppdrag från regeringen att bevara samlingen. Och har man ett regeringsuppdrag, så gör man det, säger hon.
Museet ska bevara och berika samlingar. Flytten är en del av det arbetet, säger Sebastian Kvist, avdelningschef för forskning och samlingar på Naturhistoriska riksmuseet.
– Med tanke på hur omvärlden ser ut i dag bedömer vi att det är något mer lämpligt att en samling ligger i Morgongåva än att den ligger i ett hamnområde i Stockholm. Men den främsta anledningen till flytten är de större och klimatanpassade lokalerna, säger han.
Längs den vita väggen i lagrets korridor står ett skelett från en späckhuggare. Den hittades strandad i Bohuslän år 1878. I rummet bredvid finns den tillhörande huden.
– Konservatorn har gjort ett väldigt bra jobb. Huden är nästan 150 år gammal, men det kommer fortfarande fett ur den, säger Daniela Kalthoff.
Det är bara en av många historier som finns – och inte finns – i samlingen.
– Vissa arter av valar är bara kända som döda. Det är det som är så fascinerande – vi vet långt ifrån allt om dem, säger Daniela Kalthoff.
Samlingarna är attraktiva för många internationella forskare, berättar hon. Bland annat kan föremålen användas i forskning om djurens släktskap, till exempel för att utforska evolutionära mönster.
Men det finns också fler användningsområden.
– När man ska artbestämma olika däggdjur som till exempel blivit beslagtagna i tullen, kan jag använda våra samlingar för att jämföra föremålen med varandra.
Bredvid lagerhyllorna med kotor och revben sitter kollegorna och dricker kaffe – en fikapaus i arbetet med inventeringen.
– Varje djur är en ambassadör för sin art. Vi kan bättre förstå var de kommer ifrån, vad de ätit och hur de förflyttat sig under sina liv, säger Daniela Kalthoff och fortsätter skämtsamt:
– Men flytten till Morgongåva kan vi inte se.
Läs mer:
Svensk flora och fauna skänks till Brasilien
Ny rapport: Svårt att få unga vuxna att gå på museer
