Efter över 40 års forskning togs nyligen det första spadtaget för det som ska bli Sveriges slutförvar för kärnbränsle i Söderviken nära Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun. Konstruktionen ska hålla i minst 100 000 år och klara framtida istider.
– Vi har exempelvis haft en forskningsstation på Grönland där vi har tittat på hur smältvatten från en inlandsis kan påverka, säger Anna Porelius, kommunikationschef på Svensk Kärnbränslehantering, SKB, som indirekt majoritetägs av staten via energibolag som Vattenfall.
Det var framför allt i samband med kärnkraftsomröstningen den 23 mars 1980 som frågan om en säker hantering av kärnavfall hamnade i centrum av debatten. Att Sverige var så tidigt ute med att forska kring detta har resulterat i att den svenska lösningen, KBS-3-metoden, nu är världsledande, berättar Anna Porelius.
– Ja, det är den lösning som alla kärnkraftsländer anammar nu.
På senare år har Sverige och SKB samarbetat intensivt med Finland som ligger steget före i implementeringen av lösningen.
– Finland valde vår lösning för ett antal år sedan och sedan dess har vi bedrivit väldigt mycket forskning och utveckling tillsammans. Deras tillståndsprocess såg lite annorlunda ut jämfört med vår, så den gick snabbare. De valde också att använda sitt forskningslaboratorium som slutförvar. Vi har ju ett motsvarande forskningslaboratorium i Oskarshamn, men det var aldrig tänkt att användas som ett slutförvar.
Medan Finland väntar på tillstånd för deponering väntar Sverige och SKB på starttillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för att starta bygget som väntas kosta 12 miljarder kronor.
Under tiden pågår febril verksamhet i Söderviken för att förbereda byggstarten.
– Nu förbereder vi allting ovan mark, avverkar skog, fyller ut mark och försluter borrhål.
Bergmassor för att fylla ut marken tas från den utbyggnad som sker parallellt av det slutförvar som funnits i Forsmark sedan 1988 och som består av kortlivat avfall, i huvudsak driftavfall från kärnkraftverk.
– Det är sex kärnkraftverk som ska rivas nu så vi behöver mer utrymme. Det är praktiskt att kunna återanvända bergmassorna till markutfyllnad som sker bara en kilometer längre bort.
Att ta hänsyn till den stora biologiska mångfald som finns i Söderviken, ett område där såväl djur som natur kunnat leva relativt ostört, är också en viktig del i projektet.
– Vi har flyttat gölgrodor från de gölar vi fyller igen till nygrävda gölar. Det finns också ett rikt fågelliv i området, så vi tar hänsyn till fåglarnas häckningsperioder. Om det är en åtgärd som medför mycket buller startar vi den i god tid före häckningsperioderna. Vi monitorerar också våtmarkerna där det bland annat finns den skyddade orkidén gulyxne.
Läs fler artiklar om kärnkraft
