På tio år har antalet kvinnor som dömts till fängelse nästan fördubblats – från 556 till 1078 förra året. Det har skapat akut platsbrist på landets kvinnoanstalter.
– Allt fler kvinnor är involverade i gängkriminalitet och ofta inte bara i underordnade roller utan de blir dömda för rätt grov brottslighet, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Myndighetschefen står i höstsolen utanför anstalten i Ystad. Med ett fast grepp om en guldfärgad spade har han just tagit det första symboliska spadtaget till det som ska bli Nordens största kvinnofängelse.
Ystad är i dag en av Sveriges sex anstalter för kvinnliga intagna. Här finns 98 anstaltsplatser i säkerhetsklass 2. Men redan nästa år ska ytterligare 192 platser tas i bruk, genom delvis färdigmonterade koncepthus.
– Det har funnits ett ökat behov av kvinnoplatser under en ganska lång tid. Så det här är jätteviktigt. Det är en stor del av den expansion som vi gör inom kriminalvården, säger Martin Holmgren.
Nyligen stod det klart att en majoritet i riksdagen röstar ja till att hyra fängelseplatser i Estland för att minska trycket på de svenska anstalterna. Samtidigt pågår en enorm utbyggnad av svenska anstalts- och häktesplatser, från knappt 11 000 till 29 000 fram till år 2034.
– Fler kommer att dömas till långa fängelsestraff och straffen blir längre. Detta beror dels på den grova, organiserade brottsligheten. Men det handlar också om Tidöavtalets omfattande och många kriminalpolitiska reformer som skapar en väldigt kraftig beläggning hos oss, säger Martin Holmgren.
2023 var beläggningsgraden på landets kvinnofängelser 126 procent. På kvinnoanstalten i Ystad har man, precis som på många andra anstalter i landet, löst situationen med två intagna per rum.
– Två per rum är det nya normala och det är även så den nya fängelsebyggnaden kommer att utformas, säger kriminalvårdschef Anders Jansson.
Enligt honom har den stora utmaningen hittills varit att övriga lokaler inte är ändamålsenliga.
– Inne på rummen kan man ställa in en våningssäng. Men de andra utrymmena är fortfarande avsedda för fyrtio intagna som när anstalten byggdes på 1980-talet, säger han.
Utbyggnaden av anstalten i Ystad är ett av drygt femtio fastighetsprojekt som Kriminalvården nu har på gång runtom i landet. 2027 ska ytterligare en avdelning öppnas här, med plats för barn och unga som begått grova brott.
– Ystad blir en av åtta anstalter som kommer att ta emot 15-17-åringar givet att regering och riksdag kommer att besluta om detta och så tror vi alla att det kommer att bli, säger Martin Holmgren.
Med regeringens nya förslag om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år för vissa allvarliga brott, ser han ännu större utmaningar.
– Det blir ett mer vårdande uppdrag, mer kontakter med vårdnadshavare. Det gör att vi behöver förbereda oss ännu mer just i de delarna.
Hittills har Kriminalvården inte fått något uppdrag att utreda frågan, men Martin Holmgren är säker på att det kommer ”när som helst”.
– Då kommer Ystad behöva förbereda sig på att i framtiden ta emot 13-14-åriga flickor som har dömts för grova brott, säger han.
