Ett skogsparti strax norr om staden där kung Karl XII sköts för 306 år sedan, mellan Haldenvassdraget och länsvägen mot riksgränsen och Nössemark i Dalsland, är den tänkta platsen.
Ett optionsavtal är skrivet med markägaren om att företaget Halden Kjernekraft A/S får ta området i anspråk – om Norges regering och riksdag så beslutar.
– Stödet bland invånarna är överraskande stort, det har varit väldigt lite kontroverser när vi haft möten med allmänheten. Nu väntar vi in den nationella diskussionen, säger Fredrik Holm, ordförande i Haldens kommun.
Håvard Kristiansen, vd i projektbolaget där kommunen och regionen Østfolds energibolag är delägare, har att raska på med utredningarna.
– 60 av Norges 350 kommuner har anmält intresse för att etablera kärnkraft och målet är att tio projekt ska finnas framme före valet till Stortinget i höst, säger han.
– Vi ser Halden som ett starkt alternativ, även om det här är som ett maratonlopp där vi bara hunnit till första kilometern.
Kommunordföranden Fredrik Holm tror att den numera nedlagda forskningsreaktorn som öppnade i Halden 1958 är ett viktigt skäl till den lokala uppslutningen.
– Det är uppenbart så. Här finns en slags social acceptans. När Stortinget säger ja ska vi här vara så långt framme som vi bara kan.
För det rör uppenbart på sig i landet som fram tills nyligen haft ett tydligt politiskt avståndstagande mot att föra in kärnkraft i energimixen där vattenkraften är kraftigt dominerande.
Arbeiderpartiet, som utgör regering, bytte vid ett styrelsemöte för några veckor sedan fot och öppnade för kärnkraft i förslaget till nytt partiprogram. Det ska fastställas under kongressen i Oslo 3-5 april.
– Vi är öppna och nyfikna på om och i så fall hur kärnkraft kan få en plats i det norska energisystemet i framtiden, säger arbetsministern och vice partiordföranden Tonje Brenna till NRK.
Därmed synes finna en majoritet i Stortinget för kärnkraft som möjligt nytt energislag. Fremskrittspartiet, Høyre, Senterpartiet och Kristelig folkeparti har också sagt sig vilja utreda saken.
En statlig kommitté ska lämna en rapport senast 1 april nästa år till regeringen om möjligheterna att etablera kärnkraft.
– Ju närmare ett beslut vi kommer, desto fler motröster kommer att höras, har kommitténs ordförande Kristin Halvorsen sagt.
Skeptiker hörs redan. Som Naturvernforbundet som säger att kärnkraften ”ska värderas som en sista utväg för att nå full utfasning av fossila bränslen”. Och experter på norska vattendrags- och energimyndigheten kom i höstas med beräkningar om att kärnkraft skulle bli fyra gånger dyrare än vindkraft på land.
Det har företaget Norsk kjernekraft bemött med att det numera är mycket svårt att få tillstånd för vindkraft på land och att mindre så kallade SMR-kärnreaktorer är 50 gånger mer kostnadseffektiv än havsbaserad vindkraft.
I den frågan får de stöd av kommunordföranden i Halden Fredrik Holm:
– Vindkraft på land är helt dött, det möter enormt motstånd och inga parker är aktuella i havet i vår region. Med det sagt är det svårt att bedöma hur kärnkraften rent ekonomiskt står sig,
Planerna som arbetas fram i Halden, tre mil från Strömstad, handlar här och nu om upp till fyra SMR-reaktorer som skulle kunna generera 10 terawattimmar el per år, tillräckligt för en miljon hushåll.
– Elunderskottet hos oss här i Østfold är lika stort som det som Västra Götalandsregionen i Sverige talar om, säger Fredrik Holm.
Apropå svenskarna, vilka reaktioner möter du därifrån om era kärnkraftsambitioner?
– Än så länge inga direkta signaler men jag vet att man följer oss med intresse. Vi är måna om att informera svenskarna.
När DN talar med vd:n i Haldenprojektet Håvard Kristiansen säger han att han skriver på ett förslag på ett utredningsprogram till energidepartementet. Men finansieringen? Inte heller i ett land med enorma oljepengar är frågan enkel, medger han.
– Men jag skulle säga att den modell som diskuteras i Sverige verkar intressant. Om staten skulle garantera 80 öre per kilowatt vore det betydligt lägre än för havsvindkraft.
Han nämner även den modell som Norge införde för ett sekel sedan för att behålla kontrollen över vattenkraften inom landet, den så kallade hjemfallsretten.
– Då skulle en kommun eller staten ta över ägandet av kärnkraften efter, säg, 40 år, och där staten beviljar industrin billiga lån.
Hur sannolikt är det att ni bygger kärnkraft i Halden?
– Oj, det är långt fram och vi har osäkerheter kring kostnader, teknologi och lokala förhållanden. Men i bästa fall får vi en licens tidigt 30-tal och blir klara före 2040.
Läs mer:
Kärnkraftsplan läggs fram trots tunga kritiken
Tyska kärnkraftverket lades ned – vart ska avfallet ta vägen?
Trots sanktionerna – här bygger Ryssland kärnkraftverk i Europa
