När Juktans pumpkraftverk invigdes år 1978, var det Sveriges största. Men efter att elmarknaden avreglerades på 1990-talet, dalade lönsamheten för pumpkraft. Vattenfall byggde då om kraftverket till ett vanligt vattenkraftverk och så har det förblivit, fram tills nu.
I ett konferensrum inne på stationshuset vid kraftverket i Juktan, på gränsen mellan Storuman och Sorsele kommun, har media samlats. I ett av hörnen står en mörkbrun skinnsoffa och bredvid står en tjock-tv. Intill hänger en väggbonad, en gåva från en japansk delegation på studiebesök för decennier sedan.
Samtidigt som tjock-tv:n nu ska köras till återvinningen, vill Vattenfall återställa vattenkraftverket i Juktan till ett pumpkraftverk.
– Det kommer bli Sveriges största batteri, säger Johan Dasht, vd på Vattenfall vattenkraft.
För att förstå varför Vattenfall återigen vill driva pumpkraftverk och nyttan med det, behöver vi blicka framåt.
I takt med att Sverige ska få ner sina utsläpp behöver bland annat stålindustrin ställa om och transportsektorn elektrifieras. Allt detta kommer kräva stora mängder el och enligt Energimyndigheten senaste långtidsprognos väntas elbehovet att öka från dagens 228 terrawattimmar till 349, år 2050.
I väntan på ny kärnkraft, är det snabbaste sättet att få mer el att bygga vind- och solkraft. Vid en mulen och vindstilla dag, behövs så kallad planerbar el. Det är där som Vattenfalls pumpkraftprojekt kommer in i bilden.
– Pumpkraftverket kommer hjälpa till att balansera elsystemet, säger Mats Hägglund, projektledare på Vattenfall.
– Man får se det som en powerbank, den hjälper till att fylla på el i våra mobiler vid behov, precis så kommer även pumpkraftverket att fungera men för Sveriges elbehov.
Vid full kapacitet, ska pumpkraftverket i Juktan kunna producera upp till 315 megawatt el varje dygn under fyra dygn. Det är lika mycket som en mindre kärnkraftsreaktor, även kallad SMR, eller en fjärdel av en normalstor kärnkraftsreaktor.
– Det här projektet kommer ge alla i Sverige ett stabilare elsystem där konsumtion och produktion ligger i linje med varandra. Det gör att vi kan minska risken för exempelvis strömavbrott, säger Johan Dasht.
I dag finns runt 2 000 vattenkraftverk i landet, men endast några få pumpkraftverk. Att bygga om fler vattenkraftverk till pumpkraft kommer bli svårt. Dels krävs rejäla höjdskillnader, vilket gör att energislaget är vanligare i Norge där bergen är höga. Dels är kostnaderna för att bygga exempelvis nya tunnelsystem till magasinen är stora.
Däremot finns ett projekt på Åland som tittar på om det går att bygga ett pumpkraftverk vid en nedlagd gruva som kan användas som vattenmagasin.
Så fungerar pumpkraftverk
Vatten pumpas från sjön Storjuktan upp till Blaiksjön, drygt 210 meter högre upp. När behovet av el är stor, släpps vattnet från Blaiksjön antingen tillbaka till Storjuktan eller till sjön Storuman. Från Blaiksjön till Storuman blir därmed nettofallhöjden ungefär 270 meter. El produceras när vattnet passerar genom en turbin, som i ett vanligt vattenkraftverk, och elen skickas sedan till ett ställverk och ut i elnätet.
Än så länge har Vattenfall inte fattat något investeringsbeslut för projektet, men ett tillstånd för ombyggnationen och en miljökonsekvensbeskrivning har lämnats in till Mark- och miljödomstolen i mars i år. Investeringsbeslut kan tas under 2027 och förhoppningen är att pumpkraftverket i Juktan ska tas i drift år 2032.
Källa: Vattenfall
För Vattenfall kommer ombyggnationen vid Juktans vattenkraftverk att kosta någonstans mellan två och fem miljarder kronor. Och det finns flera utmaningar, den svåraste uppgiften ligger i dag dold under ytan i Blaiksjön.
– Vi har sandsediment innehållande zink från tidigare gruvverksamhet som dumpats i sjön, säger Mats Hägglund.
– Massorna ligger i dag för grunt för att vi ska kunna pumpa vatten ur sjön. Därför behöver vi flytta massorna till en djupare plats.
Att pumpa vatten ut och in i en sjö riskerar påverka fiskarna. Extra stor påverkan kommer det vara under byggtiden när Blaiksjön först måste tömmas, innan det går att flytta gruvresterna, vilket kommer ge fiskarna mindre yta att röra sig på.
– Och när pumpkraftverket är i drift kommer ett visst antal fiskar inte att överleva, men vi vet från erfarenhet att det är förvåningsvärt få fiskar det är frågan om, säger Mats Hägglund.
Vattenfall uppger att samebyn Ubmeje, Umbyn på svenska, som bedriver renskötsel i området kring pumpkraftverket, har uttryckt en oro för att marken riskerar bli blötare och därmed påverka betet för renarna. Johan Dasht, vd på Vattenfall vattenkraft, säger att företagets bedömning är att påverkan på rennäringen är begränsad.
– Men det är något vi kommer få höra mer om i och med att vi nu skickat in en tillståndsansökan för prövning, säger han.
Ni ska pumpa vatten från två sjöar som varit påverkade av gruvverksamhet, kan ni garantera att dricksvattnet inte kommer att påverkas?
– Ja. Vi tror att med hjälp av ett reningsverk under arbetet med Blaiksjön och det långsamma vattenflödet i vår verksamhet, kommer vi bibehålla det stabila läge som vattenkvaliteten är på i dag.
