Det surras för fullt i Bryssel. Vilka ska sitta i den nya EU-kommissionen, själva motorn i EU-maskineriet där man föreslår nya lagar? Av allt att döma kommer kommissionen att ledas av tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen. De övriga 26 EU-länderna kämpar om att få en så bra post som möjligt.
Sverige har genom åren landat en rad tunga positioner: Margot Wallström (klimat), Cecilia Malmström (handel) och senast Ylva Johansson (migration och inre säkerhet).
Redan har en handfull regeringar berättat vilka som är deras kandidater. För Finland är det Henna Virkkunen, tidigare minister och nu EU-parlamentariker. Finland siktar främst in sig på säkerhet eller konkurrenskraft, sade statsminister Petteri Orpo nyligen.
Lettland ger förnyat förtroende till Valdis Dombrovskis, i dag handelskommissionär. Slovakien gör detsamma med Maros Sefcovic (klimatomställning). Och så vidare. Vem som får vilken portfölj, ungefär en ministerpost i en nationell regering, avgörs av Ursula von der Leyen.
Men Spanien har föregripit det. Regeringen har meddelat att man vill att landets miljöminister Teresa Ribera blir kommissionär för klimatfrågor.
– Det gör Spanien för att sätta press på kommissionens ordförande. Ett stort land kan kanske agera så, men det är svårare för ett land av Sveriges storlek om man vill maximera sin portfölj, säger Lars Danielsson, tidigare EU-ambassadör i Bryssel.
Bästa strategin för Sverige, anser han, är att regeringen är tydlig med vilka områden man prioriterar och kan visa upp kandidater som är kunniga på just dessa områden.
Tidigare EU-kommissionären Cecilia Malmström resonerar i liknande banor.
– Jag kan tänka mig att statsministern har flera olika alternativ och lite olika profiler beroende på vilket alternativ det landar i, säger hon.
Hon påpekar att Sverige har en fördel av att nyligen ha varit ordförandeland. De svenska ministrarna har visat upp sig i Bryssel och kunnat göra avtryck. Det är främst personer med regeringserfarenhet som är aktuella för kommissionsposten, tror Cecilia Malmström.
– Det är svårt att plocka in en person utifrån, även om den är extremt kompetent. Man måste ha en känsla för att möta andra ministrar och man har en större tyngd med ministerbakgrund, säger hon.
Professor Fabio Franchino vid universitetet i Milano ser Spaniens agerande som tecken på det blivit viktigare för en EU-kommissionär att ha fackkunskaper inom sitt område. Att enbart vara en allmänt duglig politiker räcker inte lika långt längre.
– Det har förekommit att parlamentet lagt in sitt veto mot en kommissionskandidat just för att den personen saknar kompetens inom sitt område. Detta är genant för regeringen som har förslagit personen, så det vill man undvika, säger han.
EU-parlamentet har stor makt när kommissionen ska väljas. Varje enskild kandidat frågas ut av ”sitt” utskott. Exempelvis frågar jordbruksutskottet ut den blivande jordbrukskommissionären.
Utfrågningarna är tuffa. Utskottet grillar kandidaten i uppemot tre timmar. Cecilia Malmström och Ylva Johansson fick båda återkomma efter sina respektive utfrågningar med kompletterande skriftliga svar innan utskottet gav sitt klartecken.
Med stor sannolikhet blir det en moderat som får sänds från Sverige. De namn som oftast nämns är EU-minister Jessika Roswall och EU-parlamentarikern Tomas Tobé. Jessika Roswall har, åtminstone tidigare, varit öppen för att ta jobbet i Bryssel.
När DN frågade henne i december förra året var svaret att ”hon inte bestämt sig”.
Ulf Kristersson har redan klart för sig vad Sverige prioriterar.
– Vi har traditionella starka svenska intressen i de breda ekonomiska frågorna, i digitaliseringsfrågor och säkerhetspolitik, sade han till DN vid ett EU-toppmöte nyligen.
Just portföljer som är relaterade till ekonomi är många länder intresserade av. För Sverige är det en nackdel att inte ha euro. Dessutom tror bedömare som DN har talat med att finansminister Elisabeth Svantesson är alltför viktig i regeringen för att kunna undvaras till Bryssel.
När det gäller digitalisering är ansvariga ministern Erik Slottner (KD) inte moderat. På säkerhetsområdet bedöms försvarsminister Pål Jonson också som central i regeringen, särskilt när Sverige precis blivit Natomedlem. Det återstår alltså att se vem Sverige skickar och vem Ursula von der Leyen vill ha.
Fakta.Detta är EU-kommissionen
Varje EU-land har en EU-kommissionär. Kommissionen fungerar som en samlingsregering där olika partier är representerade.
De senaste fem åren har Ursula von der Leyen från Tyskland varit ordförande. Hon är föreslagen att fortsätta i ytterligare fem år, trots att hon är kristdemokrat och tyska regeringskoalitionen består av socialdemokrater, miljöpartiet och liberaler.
Under von der Leyen har det funnits tre verkställande vice ordförande: en socialdemokrat, en liberal och en kristdemokrat. Fördelningen återspeglar det samarbete som de tre partigrupperna har i Europaparlamentet.
I nuvarande EU-kommissionen finns även tre vice ordförande.
Fakta.Så väljs EU-kommissionen
I mitten av juli väntas parlamentet säga ja till att Ursula von der Leyen blir ordförande för EU-kommissionen.
Därefter formerar hon sin kommission i samråd med medlemsländernas regeringar.
Under september och oktober frågas kandidaterna till de olika posterna ut av parlamentet. Ledamöterna ställer detaljfrågor om området som kommissionären ska ansvara för och bedömer lämpligheten. Till exempel avvisade ledamöterna 2004 en italiensk kandidat som var abortmotståndare, som ansåg att homosexualitet var syndigt och som var tänkt att ansvara för bland annat jämställdhetsfrågor i EU.
2019 underkände parlamentet tre kandidater. Frankrike, Rumänien och Ungern fick skicka nya personer till Bryssel.
Går allt som planerat röstar parlamentet i oktober om att godkänna hela EU-kommissionen. Sedan tillträder kommissionen den 1 november.
Läs mer.
Ursula von der Leyen får vänta på klartecken – EU-ledarna misslyckades nå uppgörelse