Lagrådsremissen som nu är klar innebär att utlänningar med utvisningsbeslut kan tas i förvar eller sättas under uppsikt i fler fall än i dag och hållas i förvar längre tid om det finns risk att de går under jorden.
Förvarstiderna varierar, till exempel om personen varit asylsökande eller inte. Som längst ska en vuxen, som inte sökt asyl, kunna hållas i förvar i 18 månader.
Även för barn förlängs maxtiden för förvar från dagens huvudregel tre dagar med möjlighet till sex dagar om det finns synnerliga skäl. Lagförslaget innebär en maxtid på sex dagar som huvudregel, med möjlighet att förlänga med ytterligare sex dagar.
– Det är väldigt få minderåriga i dag som är förvarstagna och jag bedömer att det även fortsättningsvis kommer att ske bara i undantagsfall, säger Forssell.
För barn som ska utvisas på grund av brott eller för att de utgör ett säkerhetshot föreslås en maxtid i förvar på tre månader, som vid synnerliga skäl kan förlängas till sex månader.
Lagrådsremissen innehåller också ny form av uppsikt, vistelseskyldighet. Det innebär att en utlänning måste vistas inom ett visst område. En sådan skyldighet ska kunna kombineras med en elektronisk fotboja för att kunna övervaka att personen håller sig inom området.
Enligt Forssell behövs lagändringar för att bekämpa skuggsamhället och se till att utlänningar med utvisningsbeslut faktiskt lämnar Sverige. Det handlar framförallt m personer som fått avslag på asylansökningar, men även personer som ska utvisas på grund av brott.
– Det är en fråga om Sveriges säkerhet. Vi måste veta vilka som befinner sig i landet, säger Forssell.
Utredningen som ligger till grund för regeringens förslag bedömer att effekten blir att cirka 710 fler beslut om förvar eller uppsikt kommer att tas per år jämfört med i dag.
– Fler kommer att vara i förvar eller ha elektronisk övervakning, men på sikt kan det också innebära att det faktiskt minskar, därför att personer reser hem frivilligt i stället. Det är är det allra bästa för alla, säger Forssell.
