”Det här fallet handlar om regeringens försök att, genom att hålla tillbaka statliga anslag, tillskansa sig kontroll över akademiskt beslutsfattande på Harvard”, skriver universitetet i stämningsansökan.
Harvard har till skillnad från flera andra lärosäten sagt nej till Vita husets krav på reformer som syftar till att få amerikanska toppuniversitet att rätta sig efter regeringens politik.
Trump-administrationen kräver bland annat att skolorna ska upphöra med satsningar på mångfald, rättvisa och inkludering – så kallade DEI-program – och förbjuda maskering vid demonstrationer på universitetsområden.
Vita huset har offentligt motiverat kampanjen som en reaktion mot den ”okontrollerade antisemitism” som de hävdar gror på universiteten, efter de uppmärksammade protesterna mot Israels krig i Gaza som skedde på flera campus i fjol.
I sin stämningsansökan betonar Harvard att universitetet avvisar antisemitism och diskriminering och arbetar aktivt emot det.
”Men i stället för att engagera sig med Harvard i dessa pågående ansträngningar tillkännagav regeringen en frysning av finansieringen för medicinsk, vetenskaplig, teknisk och annan forskning som inte har något alls att göra med antisemitism”, skriver universitetet.
Harvard, som i stämningsansökan kallar Trumps handlingar ”godtyckliga och nyckfulla”, vill att domstolen ska slå fast att frysningen av anslagen är olaglig.
En talesperson för Vita huset anklagar Harvard för att ”berika sina grovt överbetalda byråkrater med skattepengar från kämpande amerikanska familjer”, och skriver att det nu är slut på det.
”Skattefinansiering är ett privilegium, och Harvard lyckas inte uppnå de grundläggande villkoren som krävs för att få tillgång till det privilegiet”, skriver talespersonen Harrison Fields i ett mejl till nyhetsbyrån AP.
