Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Varför höjer Riksbanken styrräntan?
Riksbanken höjer som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Det är den första höjningen på över tre år. Tittar man på siffrorna kan det tyckas lite märkligt.
Riksbankens mål är att hålla inflationen mätt med KPIF på 2 procent. För september låg siffran på 1,5 procent. Under målet alltså. Men siffrorna just nu är konstgjort låga. Det är en följd av regeringens tidigare politik med att sänka skatten på energi, minska matmomsen och halvera priset på kollektivtrafiken.
Räknar man bort de effekterna ligger KPIF på tre procent, enligt Riksbanken. Alltså en bra bit över målet.
Under ytan finns tecken på att priserna kan dra i väg framöver. Bakgrunden är kriget mellan USA och Iran. Även om oljeleveranserna genom Hormuzsundet närmat sig normala nivåer så ligger oljepriset stadigt på en hög nivå.
”Indikatorer för inflationstrycket är fortsatt över det normala. Företagens kostnader har ökat till följd av stora prisökningar på bland annat oljeprodukter”, skriver Riksbanken i sin penningpolitiska uppdatering.
Blir det fler höjningar?
Utan tvekan. Riksbanken skriver i sin kommentar att det är sannolikt att styrräntan höjs det närmaste året. Den 16 december kommer nästa räntebesked. Nästa år är det den 3 februari som gäller för årets första möte. Mycket talar för att det blir höjningar, i varje fall något av dessa datum.
Flera bedömare tror på minst två höjningar till framöver. Riksbankschefen Erik Thedéen flaggade för två och en halv höjning vid Riksbankens prognos i september. Med en höjning avverkad håller Riksbanken öppet för ytterligare en eller två höjningar.
Hur påverkas min privatekonomi?
Det är de rörliga boräntorna som främst påverkas när Riksbanken agerar. De som har rörlig ränta – vilket är majoriteten av svenskarna med bolån – kan räkna med en höjning på kring 0,25 procentenheter inom kort. Bankerna brukar vara snabba att agera efter en räntehöjning. Här kan du kolla vad som händer med kostnaderna för ditt lån.
Även de som funderar på att köpa ny bostad får räkna med högre kostnader i sin kalkyl.
Vad händer nu?
Som det brukar vara flaggar Riksbanken för en mängd osäkerheter som, om de slår in, kan leda till ännu fler höjningar.
En är att utbudsstörningarna – trassel med oljeleveranser – kvarstår. Det ökar risken för inflation, enligt Riksbanken. En annan ovisshet är den geopolitiska osäkerheten. Både kriget mellan USA och Iran och kriget mot Ukraina fortsätter. Till det kan man lägga oro kring AI-investeringar och svaga statsfinanser i vissa länder.
”Som alltid utvärderar Riksbanken inflations- och konjunkturutsikterna i ljuset av ny information och anpassar penningpolitiken därefter”, skriver Riksbanken.
I klarspråk betyder det att Riksbanken kommer att höja räntan om inflationen drar i väg mer än väntat.
Fakta.Olika sorters ränta
Styrräntan: Riksbankens verktyg för att hålla inflationen vid sitt mål på 2 procent.
Marknadsräntor: Räntan för bland annat statens obligationer som handlas på räntemarknaden.
Rörlig boränta: Bolån där räntan ändras var tredje månad.
Bunden bolåneränta: Bolån där räntan är den samma under en bestämd period. Två och fem år är vanligast.
Läs mer:
Efter höjningen – så mycket dyrare blir ditt bolån
Styrräntan höjs – första gången på tre år