Linnea Wikblad blir dumpad på självaste julaftons morgon, samtidigt som hon funderar över bästa sättet att frakta en ugnsform med Janssons frestelse. Hon är 37 år gammal, sambo sedan länge, har invanda reality-tv-rutiner med sin partner i hemmasoffan, inga barn men en sommarstuga och till och med en gullig labrador… Inget drömläge att bryta upp med andra ord.
Morgonpasset i P3-stjärnan och ”Hotell Romantik”-programledaren lägger dock upp sitt Sommarprat ungefär som upptakten till en romantisk komedi. Ni vet de där som börjar med hjärta och smärta, går vidare till olika tragikomiska förvecklingar med givna förnedringsinslag (här av den milda sorten, typ chatt på nätet som slutar med att en amerikan visar snoppen) och landar i oväntad kärlekslycka mot alla odds.
Strukturen har sina fördelar och nackdelar.
Att Linnea Wikblad är drastisk, rolig, rapp, personlig och har många underhållande iakttagelser i rockärmen vet alla som hört henne på morgnarna i P3. Allt det tar hon, som radioproffs, förstås med sig in i Sommarpratet.
Att Linnea Wikblad så snabbt och smärtfritt hittar en ny toppenkille är ju bara att gratulera till. Men det blir, ledsen att säga det, lite väl spänningslöst
För att leverera något nytt berättar hon fler detaljer om sin separation än hon tidigare delat med sina lyssnare. Alla som skilt sig efter ett längre förhållande lär känna igen sig i känslan av svävning, att inte veta vem man är som singel. Inklusive själva de praktiska detaljerna med bouppdelning och ekonomi. Och gråtattackerna.
Men feelgood regerar över feelbad i den här berättelsen. Happy end kommer inom 90 minuter inklusive musik, som på det gamla goda filmsättet innan varenda rulle blev minst 2 timmar och 20 minuter.
Att Linnea Wikblad så snabbt och smärtfritt hittar en ny toppenkille är ju bara att gratulera till. Men det blir, ledsen att säga det, lite väl spänningslöst att lyssna till. Det jag tar med mig är den berömvärda mönsterseparationen där ingen är arg, båda sörjer relationen men direkt accepterar att den är… slut. Jag gillar också herrgårdsmetaforen, att en människa är ett stort hus där alla relationer, gamla som nya, har ett eget rum som man kan välja att återbesöka, eller bara tyst låsa dörren om.
Läs mer om årets Sommarpratare
