Lurviga larver vars hårstrån kan orsaka allergiska reaktioner, klåda, smärtsamma nässelutslag och andnöd hos människor.
I Danmark blev ekprocessionspinnarlarven – i folkmun kallad helveteslarven – något av en sommarplåga. Larvsorten hittades på flera håll i grannlandet. Majoriteten upptäcktes i Odense och Nyborg på Fyn, men fynd gjordes även i Horsens på Jylland och på flera platser på ön Amager i Köpenhamn.
För att bli av med de oönskade besökarna användes industridammsugare. Insekter och bon sögs upp direkt från drabbade ekar, varefter de brändes.
Fynden på Amager, några kilometer från Öresundsbron, ledde samtidigt till oro för att den skulle ta sig till Sverige.
I augusti hittades också en hanfjäril längs Skånes sydkust. Ensam utgjorde den ingen fara. I fjärilsstadiet är arten oskadlig, och eftersom det var en hane kunde den inte lägga ägg och sprida larver här, förutsatt att ingen hona dök upp.
Men vad hände då sedan?
Lars Pettersson är fjärilsforskare och zooekolog vid Lunds universitet. Han följer fjärilsutvecklingen i Sverige och säger att han inte har fått in några rapporter om nya fynd.
– Det enda som egentligen hände i Sverige var den här enda hanen som kom hit, säger han och fortsätter:
– Det finns många som har koll i sydvästra Skåne. Skulle den etablera sig här så hade man fått reda på det ganska snabbt. Vi har permanenta fällor också som vi undersöker, men just med den arten har det inte hänt något.
På den europeiska kontinenten är ekprocessionspinnaren etablerad och i Danmark har antalet upptäckter ökat kraftigt sedan 2024. Det året rapporterades 18 fjärilar och larver från ett tiotal danska fyndplatser. Året efter var de 4 926 stycken, varav 2 200 larver och ägg, och de flesta hittades i Odense. Detta enligt den internationella databasen Global Biodiversity Information Facility, GBIF, som samlar artobservationer.
Rapporteringen för 2026 släpar efter, men kommer sannolikt att hamna på ungefär samma nivå som i fjol, enligt en uppskattning som Lars Pettersson tagit fram med hjälp av GBIF.
Under hösten och vintern lär fynden minska. Fjärilarna flyger under sommaren och lägger sedan ägg som övervintrar för att kläckas från mitten av april till mitten av maj. Först därefter och fram till juli blir arten ett besvär för människor. Det är då de äldre larverna har brännhår och bygger bon i ekarna. Håren i övergivna bon kan också irritera långt efteråt.
– Det är när de är stora larver som man märker dem, säger Lars Pettersson.
För svenskarna lär det med andra ord inte bli några ”helveteslarver” i år. Hur det blir framöver återstår dock att se.
– Det finns ingenting som hindrar den från att komma hit, även om den inte har etablerat sig ännu.
Fakta.Den så kallade helveteslarven
● Ekprocessionsspinnaren (Thaumetopoea processionea) är en gråbrun nattfjäril som kan observeras under högsommaren. Fjärilen lever bara några få dagar, under vilka den parar sig och lägger ägg.
● På våren kläcks larver ur äggen. Dessa äter eklöv och ömsar skinn i flera omgångar medan de växer. När larven befinner sig i ungefär det tredje larvstadiet utvecklar den mikroskopiska, ihåliga hår som innehåller giftproteinet thaumetopoein.
● Håren är ett par tiondels millimeter långa och försedda med hullingar, varför de tränger in i huden på människor och djur. De små håren lossnar lätt från larverna och kan spridas med vinden.
● I kontakt med hud ger de upphov till intensiv klåda och kan orsaka allergiska reaktioner och inflammationer. Om håren tränger in i ögon eller luftvägar kan de skada slemhinnor och orsaka kraftig irritation.
● Arten har fått sitt namn eftersom larverna går i ”procession” på långa led, med huvud mot stjärt, när de rör sig över träden för att söka föda.
● I Sverige, främst på Gotland och Öland, finns lokala populationer av en släkting till ekprocessionsspinnaren som heter tallprocessionsspinnare.
Källa: Nationalencyklopedin, Artdatabanken

