Våren 2017 hålls ett familjeråd hemma i köket i Los Angeles. Det har kommit en beställning från skivbolaget om att Billie Eilishs debutalbum måste innehålla fler hittar, och nu är syskonen pressade.
”Du kanske skulle försöka göra lite mer lättlyssnade låtar”, försöker mamma Maggie.
”Musik som inte exkluderar någon”, instämmer storebrodern och producenten Finneas.
”Varför säger ni så? Vi har ju alltid sett sådan musik som något negativt”, protesterar lillasyster Billie, 15 år.
Senare sitter hon i storebrorsans sovrum, bland alla instrument och musikprylar, och klinkar fram en melodi på pianot. Hon sjunger: ”Take me to the rooftop … I wanna see the world when I stop breathing … turning blue.”
När mamma Maggie hör låten blir hon bekymrad. ”Antyder du att du skulle hoppa från taket?”
Men dottern förklarar: ”Att kunna säga det så här är bättre än att göra det.”
Scenen är hämtad ur dokumentären ”The world’s a little blurry” som följer Billie Eilishs arbete med debutalbumet ”When we all fall asleep, where do we go?”. En skiva som skrevs och spelades in i broderns Finneas sovrum och som kom att förändra den kommersiella popmusiken. Den gjorde henne också historisk, när hon som yngsta artist någonsin vann ”the big four” på Grammygalan 2020 – det vill säga priser i de fyra tyngsta kategorierna. Då hade hon just fyllt 18 år.
”Vi skrev ett album om depression, självmordstankar och klimatförändringar”, sade Finneas O’Connell i syskonens tacktal på galan: ”Nu står vi här förvirrade och tacksamma.”
I dag är stadsdelen Highland Park i Los Angeles ett rikt och gentrifierat område. Men då, runt millennieskiftet, kunde många av miljonstadens alla konstnärer och kulturbohemer fortfarande bo där. Det är här de mångsysslande skådespelarna Maggie Baird och Patrick O’Connell slår sig ner. Hösten 2001, när två flygplan kör in i World Trade Center på andra sidan USA, är Maggie Baird höggravid.
I december samma år föds deras dotter Billie Eilish Pirate Baird O’Connell. Hon har stora blå ögon och ljus hy, med familjerötter från Skottland och Irland. Föräldrarna drömmer om att ge dottern och hennes fyra år äldre bror Finneas en uppväxt med bättre förutsättningar, skyddade från det oroliga världsläget, där konsten och skapandet får stå i centrum.
Det lilla hemmet i Highland Park blir snart en trygg och kreativ bubbla. Barnen får hålla på med dans och teater och bygga kojor, och det märks tidigt att de inte riktigt är som andra. De är båda synesteter, vilket betyder att de associerar musik och konst till olika färger, former och känslor.
Billie är ett känsligt barn och när hon också får diagnosen Tourettes syndrom bestämmer sig föräldrarna för att barnen inte ska gå i vanlig skola. I stället pausar de sina jobb och börjar undervisa barnen hemma.
Mamma Maggie, som inte är musiker själv, lär dem grunderna i låtskrivande med inspiration från bland annat The Beatles. Pappa Patrick lär dem att bygga saker. Billie Eilish spelar ukulele, tar dansklasser och sjunger i kör. Brodern Finneas blir snabbt duktig i olika musikprogram på datorn. Matematik lär de sig genom att laga mat.
Syskonen sitter ofta uppe till sent på natten. Föräldrarna har satt upp en regel, och det är att ingen kan tvinga en att gå och lägga sig om man håller på med musik.
Den ovanliga uppväxten, där skapandet sågs som det viktigaste och där både barn och vuxna delade samma ideal, är något som varit helt avgörande för Billie Eilishs karriär. Det menar kulturjournalisten Vendela Lundberg, som följt popstjärnan under många år.
– Såklart för hur hon utvecklades musikaliskt. Men också för själva bygget av Billie Eilish som fenomen och produkt. Sinnebilden av Billie är ju fortfarande att hon sitter där med sin laptop i sängen, med Finneas bredvid sig. Det är den enskilt viktigaste byggstenen i vem Billie Eilish är än i dag.
I samma sovrum skapar de låten ”Ocean eyes”, som de laddar upp på Soundcloud i november 2015 och som blir viral. Trots att Billie Eilish fortfarande är ett barn leder framgångarna med låten till att hon blir upplockad av skivbolagsjätten Interscope.
Skivbolaget ser henne som ”en ny typ av popstjärna”. ”Hennes stilkänsla, hur hon tänker, hur hon pratar – allt med henne var bara annorlunda. Hon hade så starka åsikter, särskilt för att vara 14 år gammal”, berättar bolagets vd John Janick senare för The Independent. I stället för att satsa på enskilda singlar bestämmer man sig för att bygga henne långsamt och medvetet: Musiken och låtarna får aldrig bli större än personan Billie Eilish.
Ungefär samtidigt drabbas personen Billie Eilish av en större livskris. Dansen som varit hennes stora passion i livet får ett abrupt slut när hon skadar höften och tvingas lägga av. Hennes värld rasar samman. Ofta orkar hon inte ens kliva upp ur sängen.
Senare ska hon berätta om hur obekväm hon känt sig i sin kropp genom livet, i en intervju med New York Times. Både mentalt, i form av dysmorfofobi, och fysiskt, med många skador och mycket värk.
”Jag har alltid varit väldigt stoisk. Jag berättar aldrig för folk när jag har ont, och jag har alltid haft någon form av smärta”, säger hon till tidningen.
Smärtan blir till en negativ spiral där hon ibland skadar sig själv för att kunna kontrollera den. Det är under den här perioden hon och brodern skriver låtar som ”Listen before I go”, som handlar om självmordet uppe på taket, och flera andra där hon kanaliserar sin ångest. På låtarna ramas hennes introvert viskande röst in av spöklika arrangemang.
I ett poplandskap där de största kvinnliga artisterna står för ett ouppnåeligt självförtroende och girl bossighet, med stjärnor som Beyoncé och svenska Zara Larsson, kommer Billie Eilish med något radikalt annorlunda.
Jonatan Leandoer Håstad, som gör musik under artistnamnet Yung Lean och har vuxit upp i en författar- och konstnärssläkt, berättar att han känner ett slags samhörighet med Billie Eilish, inte bara åldersmässigt.
– Så som jag har förstått det är Billie Eilish ganska lik mig. Vi kommer båda från socioekonomiskt likartade familjer som gav oss rätt förutsättningar. Hon var mer inne på Lana Del Rey och ville göra den grejen, men färgades samtidigt av det som var trendigt och som var runt henne, vilket var emorappen, säger han:
– Hon har en jävla talang för att skriva riktigt bra poplåtar, hon kan skriva de här stora balladerna, och så blandar hon det med det känslomässiga och utlämnande som fanns i emorappen.
I Los Angeles gjorde Yung Lean och hans Sad Boys flera tidiga undergroundspelningar, som samlade hiphopscenen med rappare som Denzel Curry, Xavier Wulf, Black Kray och Lil Peep.
– Billie Eilish var ett stort fan av Denzel Curry och jag antar att hon var på många av de här spelningarna. Hon är ju från LA och det var liksom det coolaste då. Hon är från samma generation och hon är väl också lite den enda tjejen.
En gång dyker hon också upp på en av det svenska hiphopkollektivets konserter.
– Hon var utanför backstage på en spelning vi gjorde 2017 i LA. Då trodde vi först att det bara var en tjej som var väldigt lik Billie Eilish i stora Guccikläder. Men det var verkligen hon.
Billie Eilish är vid det här laget lika känd för sin musik som för sin karaktäristiska stil, där hon matchar heltäckande lager av baggy kläder med fiskarhatt och ett regelbundet nyfärgat hår, som växlar mellan neongrönt, blått och blekt lila. Hela stilen är ett tydligt avståndstagande från hypersexualiseringen av kvinnokroppen, men också ett sätt att signalera vilken musikscen hon vill associeras med.
Det är också vänskapen med den kontroversiella rapparen XXXTentacion. När han skjuts ihjäl 2018 sörjer Billie Eilish honom öppet vilket provocerar många fans. Men popstjärnan svarar bara att hon inte tänker skämmas. ”Jag förtjänar inte att få hat för att jag älskar någon som har gått bort”, säger hon till The Independent och beskriver honom som ett ”plågat geni”, som hjälpte henne att må bättre när ingen annan kunde.
En annan relation som blir en snackis är hennes förhållande till popidolen Justin Bieber. När Billie Eilish växer upp är hon en i mängden av hans miljontals fans, som tapetserar flickrumsväggarna med Justin Bieber-affischer och drömmer om att gifta sig med honom.
Sedan blir hon själv en stjärna och får chansen att träffa honom. Deras första möte på musikfestivalen Coachella 2019, där hon gråter och kramar honom, fångas av hundratals mobilkameror.
– Med Billie Eilish suddas gränsen på allvar ut mellan popstjärna och fan, säger Vendela Lundberg apropå artisternas möte:
– Mötet med Justin Bieber blir en medveten del i hela lanseringen av henne som en pirrig tonårig som får möta sin idol. Hon är lika mycket ett fan som en popstjärna, vilket fansen kan relatera till. Allt knyts snillrikt ihop när han sedan sjunger på remixen av ”Bad guy”.
”Bad guy” blir en världshit och när debutalbumet väl släpps 2019 har Billie Eilish redan hunnit gå från att vara en popstjärna i mängden till att bli en av de mest inflytelserika. Samma år blir hon också världens mest strömmade artist, och hjälper till att vända hela den ekonomiska trenden för musikindustrin.
Samtidigt fortsätter hon att hålla artistskapet nära sig. Hon regisserar sina videor och sköter sina sociala medier själv. I teamet som nu turnerar runt med henne finns förutom brodern Finneas också hennes mamma och pappa.
”Jag förstår inte hur någon artist oavsett ålder med den här typen av framgångar klarar av att göra det utan en närvarande förälder med sig på resan”, säger mamman och numera managern Maggie Baird med tårar i ögonen i dokumentären ”The world’s a little blurry”.
Kanske är det just stödet hemifrån som ger Billie Eilish en särskild kraft. Tidigt använder hon sitt artisteri och sin plattform för att väcka engagemang i olika samhällsfrågor. Hon både arrangerar och deltar i olika evenemang för klimatet och tar ställning i allt ifrån djurrätt till abortfrågan.
På flera sätt påminner hon om en annan av tidens största kändisar – Greta Thunberg. Båda blir mer eller mindre ofrivilliga representanter för nya, unga Generation Z.
De passar helt enkelt in i vuxenvärldens idé om en medveten post nine eleven-generation med klimatångest, som varken röker eller dricker, lever sina liv på telefonen och flyttar hemifrån senare. Det är introvert men det är inte utåtagerande, det är därför så många föräldrar gillar att deras barn föredrar just Billie Eilish av popstjärnorna, säger Vendela Lundberg.
– Under en tid fanns en naiv förhoppning om att Gen Z skulle rädda oss alla. Sedan visade ju olika valmätningar runt om i världen att den här generationen inte alls var särskilt lik vare sig Billie eller Greta. Det blir också tydligt att ingen av dem strävade efter att bli ”the voice of her generation” – utan snarare, som Lena Dunham formulerar det i ”Girls”: ”a voice of a generation.”
Vuxenvärldens förväntningar på Billie Eilish som en särskilt ansvarsfull artist och föredömlig förebild leder 2021 till en krock när hon på omslaget av Vogue poserar i korsett med djup urringning och stay-ups. Borta är det ungdomligt trotsiga neonfärgade håret. I stället är lockarna blonderade och lagda i en mogen 40-talsfrisyr. Omslaget leder till långa analyser och tanketexter i media och verkar dela tyckarna i två läger – de besvikna som ser Billie Eilishs nya stil som ett bakåtsträvande utvik och de som försvarar hennes rätt att få vara ”en dålig feminist”.
Pressen på att Billie Eilish, i offentlighetens ögon, knappt får växa upp är en av anledningarna till att hon snabbt går tillbaka till sin gamla stil, tror Vendela Lundberg.
– Återgången till de här noppriga mössorna, knälånga bermudashorts och stora basketlinnen som hon numera kör är Billie Eilishs sätt att återvända till flickrummet, för hon har insett att det är där hon får vara i fred. Med tanke på den bildkultur vi lever i så är det säkrast för henne att köra den här looken, för då riktas fokus i stället på det hon vill få sagt.
Men även om Billie Eilish rent stilmässigt må ha gått i barndom så har musiken snarare rört sig åt motsatt håll – mot det mera tidlösa och klassiska. Det märks inte minst på senaste skivan ”Hit me hard and soft” från ifjol, som både musikaliskt och textmässigt har lämnat tonårstiden bakom sig, och där albumets största hit ”Birds of a feather” är en konventionell ballad om kärlek.
Jonatan ”Yung Lean” Leandoer Håstad hoppas att det är ett sound som hon håller fast vid.
– Jag tror på ”Birds of a feather”-delen av hennes karriär. Så länge hon inte går tillbaka till produktionerna hon höll på med förut, som var så mörka. Hon är ju framför allt en sjukt bra låtskrivare och när hon skriver de här mer långsamma, gitarrbaserade, akustiska låtarna så får den talangen komma fram.
Med en karriär som spänner över tio år är Billie Eilish på många sätt en veteran, trots sin unga ålder. De självutlämnande dagbokstexterna som präglade hennes debut har i dag inspirerat en hel generation av kvinnliga popartister. Samtidigt har det blivit svårare att se artisten Billie Eilish bland andra tongivande popstjärnor som omfamnar det autentiska berättandet – från Charli XCX och Chappell Roan till Olivia Rodrigo och Sabrina Carpenter. Så vad utmärker just Billie Eilish?
– Hon är fortfarande poppens stora samvete. Det är inte så att hon är humorlös, men musik för Billie Eilish är inte fun and games, det är hela hennes väsen. Styrkan ligger i hennes röst – både sångmässigt och hur hon talar till sina fans. I det avseendet är det mer rättvist att jämföra henne med Adele än med Charli XCX, säger Vendela Lundberg.
Läs mer:
DN intervjuade Billie EIlish 2019: ”Allt jag vill är att fansen ska känna att någon förstår dem”
Läs fler texter av Kajsa Haidl och alla texter om musik
