Den 22 mars 2016 slog självmordsbombare till i attacker mot Bryssels flygplats och mot tunnelbanan under morgonrusningen.
Tidigare hade samma terrorcell, som styrdes av IS och framför allt bestod av belgiska och franska IS-resenärer, genomfört terrordådet i Paris, mot Stade de France, konserthallen Bataclan och flera barer.
Men historien börjar några år tidigare.
Under inbördeskriget i Syrien etablerade terrororganisationen IS ett kalifat och utövade en dragningskraft på radikala islamister i hela världen. I synnerhet i Belgien – det europeiska land från vilket flest medborgare per capita anslöt till terrorsekten.
Runt åren 2011–2012 var inhemska jihadister inte på den belgiska polisens radar. Bara några få märkte vad som var i görningen.
Pieter Van Ostaeyen är historiker och arabist. Genom kontakter i Syrien fick han höra att européer anslöt till IS. Tillsammans med en journalist infiltrerade han de belgiska jihadisternas Facebookgrupper och förde bok över vilka som reste.
De fick fram att 385 belgare rest till IS. Först långt senare justerades den officiella siffran upp till detsamma.
– Politikerna försökte, hur ska jag säga, kanske inte direkt blockera min forskning, för den gjorde jag ju själv utanför akademin, men de viftade bort den, säger Pieter Van Ostaeyen, över tio år senare.
Några veckor efter att IS tagit på sig dådet i Paris, i november 2015, publicerade IS egen tidning foton av terroristerna. Pieter Van Ostaeyen minns chocken.
– Jag kände igen de flesta av dem, de var på min lista.
En av de belgiska jihadisterna som hade planerat attackerna i Paris och Bryssel var Sammy Djedou. Han reste till Syrien 2012 som 23-åring och antas ha dödats i en drönarattack 2016.
– Jag har aldrig kunnat sörja min son. Är han död? Det är fruktansvärt, ibland inbillar jag mig att han lever någonstans, säger hans mamma Véronique Loute, 75 år, i dag.
Sammys föräldrar var icke-troende, kulturella katoliker. Hon jobbade i den sociala sektorn, pappan var mattelärare. De bodde i ett huvudsakligen muslimskt kvarter och Sammys bästa vänner var från Marocko.
– När han var 14 eller 15 år kom han hem och sade: Jag har konverterat till islam. Jag sade: Inga problem, så länge du praktiserar din religion på samma sätt som vi gjort, säger hon.
Sammy klarade skolan, tog studenten och flyttade hemifrån. Han började engagera sig socialt och delade ut mat till behövande runt Bryssels norra tågstation.
Mannen som organiserade mathjälpen, Jean-Louis Denis, en annan konvertit, skulle senare identifieras som en centralfigur i rekryteringen av belgare till IS och dömas till flera års fängelse. Det visste inte Véronique då, men svaga varningsklockor hade börjat ringa.
– Jag kände många muslimer och när jag berättade om Sammys umgänge var det vissa av dem som varnade mig. Enligt mitt sätt att se det hamnade min son i händerna på skurkar.
En dag var Sammy borta. Han hade rest till Syrien tillsammans med två barndomsvänner.
– Till mig sade Sammy att han var i Turkiet, att han skulle bygga en skola där. Men han ljög. Jag är inte dum, jag såg ju på landsnumret att han var i Syrien.
Véronique Loute kontaktade polisen. Precis som Pieter Van Ostaeyen upplever hon att hon inte blev lyssnad på.
Tillsammans med ett 20-tal föräldrar i samma situation startade hon en organisation för att stoppa andra ungdomar från att åka. Flera av föräldrarna skulle senare åtalas – däribland Véronique – för att ha skickat pengar till sina söner.
Hon vill inte berätta hur mycket pengar det handlar om, mer än att det var en stor summa från ett arv. Det är fortfarande en källa till konflikt mellan henne och hennes dotter, Sammys lillasyster.
Véronique dömdes till fem års fängelse för terrorfinansiering, villkorlig dom.
– Så jag kan inte resa till USA, men det gör inget, det vill jag ändå inte.
– Jag har liksom lämnat samhället nu, säger hon.
Vad gör du då?
– Jag spelar Alfapet.
Efter Parisdådet 2015 hörde hon aldrig mer av sin son.
Utredningen slog fast att Sammy Djedou varit med och planerat terrordåden från Syrien. Han dömdes för terrorbrott 2021 i sin frånvaro. Och för bara några månader sedan dömdes han en andra gång, för folkmord på yazidier och brott mot mänskligheten.
– Min bild av honom är inte av en kriminell, utan mitt barn. Jag hade aldrig några problem med honom och jag tycker inte att jag har brustit som föräldrar. Jag litade på min son, men han litade inte på mig, säger Véronique Loute.
Sedan terrordåden i Paris och Bryssel utökade den belgiska polisen och säkerhetstjänsten sin kapacitet, och det med råge. Och sedan kalifatet upphörde 2019 har IS inte längre kapacitet att organisera stora terrordåd i Europa, sammanfattar Pieter Van Ostaeyen.
Men det underliggande hotet finns kvar, säger han.
– Vi ser att ideologin aldrig försvann. Den finns särskilt på sociala medier och riktas till unga.
– IS har infiltrerat varje plattform. Varje post som rör islamistisk terror besvaras med den senaste propagandan. Det finns ett massivt antal sovande propagandakonton, som nästan alla skapades sommaren 2014, säger IS-kännaren.
Hans slutsats får stöd av OCAM, Belgiens organ för hotanalys, som i sin årsrapport observerar ”den starka radikaliseringen på internet [och] snabbheten med vilken i synnerhet unga radikaliseras” .
”De tre senaste åren är nästan en tredjedel av de personer som planerat attentat i Belgien under 18 år” fortsätter den.
Mönstret med fler unga attentatsmän går igen i övriga Europa, visar EU:s polisbyrå Europol.
De här ungdomarna var bara sex, sju år när kalifatet var som mäktigast. I stället upplever de ”det virtuella kalifatet”, eller ”jihadisfären”, säger terrorforskaren Mohamed Fahmi på universitetet ULB.
Två av de terrorattentat som avvärjts i Belgien på senare år har riktats mot landets premiärminister Bart De Wever. Gärningsmännen var mellan 17 och 20 år.
– De väljer omöjliga mål. De har inga vapen, pengar eller kunskap. De pratar på nätet om att ”vi ska döda premiärministern”. De förstår inte att säkerhetstjänsten lyssnar. Så de grips enkelt, säger Mohamed Fahmi.
– Dilemmat är vad samhället ska göra med dessa ungdomar sen.
Fakta.Terrordåden i Paris och Bryssel
● Den 13 november 2015 genomfördes en serie koordinerade terrorattacker mot Stade de France, konserthallen Bataclan och flera barer runtom i Paris. 130 människor dödades.
● Fyra månader senare, den 22 mars 2016, skedde bombattacker på flygplatsen Zaventem i Bryssel och på tunnelbanan vid stationen Maelbeek. 32 människor dödades.
● Terrororganisationen IS tog på sig dåden. Attackerna planerades i Syrien och organiserades av en terrorcell i Belgien. De flesta av gärningsmännen var födda i Belgien och Frankrike och hade tidigare krigat i Syrien.
Läs också:
Så exploderade Islamiska staten i Europas ansikte
