Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
USA:s president Donald Trump hyllar operationen att tillfångata Maduro.
– Det låg mycket bra planering bakom och många fantastiska soldater och duktiga människor. Det var faktiskt en briljant operation, säger Trump till The New York Times.
Hur USA lyckades gripa och föra Maduro ut ur landet är fortfarande oklart. Med tanke på att han den senaste tiden omgärdats av tungt beväpnade livvakter går det inte att utesluta att operationen varit våldsam. En amerikansk tjänsteman uppger däremot för The New York Times att inga amerikanska soldater dödades, men vill inte kommentera eventuella venezuelanska förluster.
Det är också oklart om fler personer ur regimens ledning har gripits. Däremot står det klart att försvarsminister Vladimir Padrino López inte tänker kapitulera. I ett tv-tal på morgonen beordrade han samtliga förband inom de väpnade styrkorna att mobilisera.
– Vi kommer att segra, sade han.
Orden är lättare att uttala än att omsätta i handling. Venezuela befinner sig nu i sin allvarligaste säkerhetspolitiska kris sedan självständigheten från Spanien på 1800-talet. Under de senaste 25 åren har den socialistiska regimen inte bara byggt upp en reguljär armé med tiotusentals soldater, utan även beväpnat en paramilitär milis som kontrollerar flera stadsdelar i Caracas.
Om denna milis sätts in mot civila som stödjer USA:s ingripande riskerar situationen att bli våldsam.
– Regimens anhängare är en minoritet, men det betyder inte att våld kan undvikas, säger en venezuelansk journalist på plats.
Av säkerhetsskäl vill han inte uppge sitt namn.
– Jag tror inte på ett fullskaligt inbördeskrig, men många inom regimen är beredda att ta till vapen för att angripa sina politiska motståndare.
Hittills har dock inga rapporter om skottlossning inkommit.
– Det är faktiskt ett oroväckande lugn i Caracas just nu, säger han.
USA:s angrepp mot militära mål i Venezuela markerar ett dramatiskt brott mot decennier av amerikansk återhållsamhet i Latinamerika. Sedan invasionen av Panama 1989 har Washington undvikit direkta militära interventioner i regionen. Den tröskeln är nu passerad.
Att de första målen var flygbasen La Carlota i centrala Caracas och den stora militäranläggningen Fuerte Tiuna är ingen tillfällighet. La Carlota är ett strategiskt nav för flyg- och helikoptertrafik i huvudstaden, medan Fuerte Tiuna rymmer både den högsta militära ledningen och delar av den politiska eliten.
Det har rapporterats att flera familjer i närheten av Fuerte Tiuna har flytt sina hem efter att ha hört kraftiga explosioner.
– Regimen hade säkert räknat med att civilbefolkningen runt anläggningen skulle fungera som mänskliga sköldar. Men redan nu har de flesta stuckit. Jag tror regimen kommer att falla, även om det kan ta några dagar, säger DN:s källa i Venezuela.
Så sent som för några dagar sedan försökte Maduro signalera kompromissvilja. Regimen frigav över hundra politiska fångar, och Maduro öppnade för samarbete med USA i kampen mot kokainsmugglingen. Han erbjöd även amerikanska investeringar i oljeindustrin.
– Om de vill ha olja är Venezuela redo för amerikanska investeringar. När de vill, var de vill och hur de vill, sade han i en intervju med den spanske journalisten Ignacio Ramonet.
Donald Trump valde att ignorera eftergifterna. Med dagens attacker finns ingen väg tillbaka. USA kommer sannolikt att fullfölja sitt mål att försöka störta regimen och bana väg för oppositionsledaren och Nobelpristagaren María Corina Machado. Hon har redan utarbetat en plan för de första hundra timmarna efter Maduros fall.
En central del i den lär vara att Edmundo González, som vann presidentvalet 2024, återvänder från sin exil i Madrid. För att det ska bli möjligt krävs att USA säkrar militär kontroll över den internationella flygplatsen Maiquetía utanför Caracas – och att regimens kvarvarande förband avstår från väpnat motstånd.
Läs mer:
USA har tillfångatagit Venezuelas president
Forskaren: ”Inte självklart att maktstrukturen kollapsar”
