Det är en cirkel som sluts. För två och ett halvt år sedan stormades Högsta domstolen i den futuristiska huvudstaden Brasília av tusentals högerextremister som inte accepterade att vänsterpolitikern Lula da Silva vunnit valet och installerats som president. De försökte skapa ett sådant kaos i södra halvklotets största land att militären skulle var tvungen att ta över makten. En extremist var så besviken på demokratin att han uträttade sina behov på en av domarnas skrivbord. Nu är det den domaren, Alexandre de Moraes, som leder rättegången mot Bolsonaro.
Bolsonaros försvarare tycker inte att han borde döma i målet. De hävdar att han är jävig efter avföringsincidenten. Alexandre de Moraes viftar bort kritiken och menar att han inte blivit partisk enbart för att han angripits av den åtalades mobb. Dessutom är det inte han ensam som bestämmer. Fem av Högsta domstolens elva domare kommer att rösta om Bolsonaro ska dömas till livstidsfängelse för att ha försökt störta demokratin i Brasilien eller inte.
Bevisen mot den tidigare presidenten är besvärande för honom. Under en husrannsakan i hans justitieministers villa förra året hittade den federala polisen ett utkast till ett dekret som visar att Bolsonaro försökte tvinga valmyndigheten att ogiltigförklara Lula da Silvas valvinst hösten 2022 genom att införa undantagstillstånd i landet. På så sätt hoppades Bolsonaro kunna sitta kvar vid makten.
Bolsonaro har också två generaler mot sig. Både flygvapenchefen och arméchefen har vittnat om att Bolsonaro sökte upp dem efter valförlusten och frågade om de vill delta i en militärkupp. Båda avböjde. Den ende som tackade ja var marinchefen. Han är en av de övriga sju som riskerar livstidsstraff i nästa vecka. Det tydligaste vittnesmålet kommer däremot från Bolsonaros personlige sekreterare, överstelöjtnanten Mauro Cid.
När han greps för att ha hjälpt vaccinmotståndaren Bolsonaro att fly till USA genom att förfalska ett vaccinationsintyg för covid-19 bestämde han sig för att samarbeta med rättsväsendet. Genom att visa chattmeddelanden hur Bolsonaro tänkte störta demokratin lovades han mildare straff. Meddelandena visar att Bolsonaro inte bara kände till utan även deltog aktivt i planeringen av att underkänna valresultatet.
Bevisningen mot Bolsonaro är så överväldigande att han inför den pågående rättegången inte bara tvingats bära fotboja, utan även har satts i husarrest. Enligt rättsväsendet finns det en risk att han annars flyr till Argentina som styrs av hans vän, den ultraliberala Javier Milei.
Jag har följt Bolsonaros resa ända sedan han deltog i en hetsig debatt med vänsterpolitikern Maria do Rosário för tolv år sedan i kongressen. Hon kritiserade honom för att han stödde militärdiktaturen 1964–1985 som dödade, torterade och skickade tiotusentals politiska motståndare i exil. I stället för att argumentera med henne gick han till personangrepp.
– Du förtjänar inte ens att bli våldtagen, sade Bolsonaro.
Två år senare, när den brasilianska högern allierade sig med ytterhögern för att avsätta landets första kvinnliga president Dilma Rousseff, gick han också till personangrepp. Trots att Rousseff torterades med elektroder i underlivet under diktaturen, valde Bolsonaro att hylla den överste som styrde över tortyrkammaren när han röstade för att hon skulle avsättas.
Att Bolsonaro ändå blev vald till Brasiliens president två år senare chockerade många, men egentligen var det inte så konstigt. Bolsonaro är en blåkopia av Donald Trump. De använder båda ett aggressivt språk och utmålar sig själva som ”outsiders”. De spelar på religion, nationalism och moralisk indignation. De har också andra saker gemensamt. De ifrågasätter valresultatet när de förlorar, inte när de vinner.
Trump uppviglade sina anhängare att storma Kapitolium i Washington den 6 januari 2021 efter att han förlorat mot Joe Biden. Två år senare uppmanade Bolsonaro sina anhängare att storma regeringsbyggnaderna i Brasília den 8 januari 2023 efter att han förlorat mot Lula da Silva.
Skillnaden är att 70-årige Bolsonaro nu ställs till svars för vad han gjort. Han riskerar 43 års fängelse. Trump klarade sig och försöker nu påverka det brasilianska rättsväsendet genom att införa sanktioner mot domaren Alexandre de Moraes. Trump har också infört 50-procentiga strafftullar på brasilianska varor som hämnd. Hans åtgärder rubbar inget. Den brasilianska demokratin har redan vunnit över den amerikanska.
