Nästan 240 män från armén och säkerhetsstyrkorna dödades när styrkor trogna den störtade diktatorn Bashar al-Assads regim genomförde en omfattande attack mot det nya styret i våras.
Det var tre månader efter att al-Assad störtats, men dessa Assadtrogna, kallade ”falul”, erkände inte det nya styret, utan gick till blixtanfall i provinserna Latakia, Tartus och Hama.
Som svar skickade den nya regeringen förstärkningar till kustregionen – traditionellt ett fäste för den alawitiska minoriteten som al-Assad tillhörde. Hundratals beväpnade män anslöt sig, varav flera tros ha varit släktingar till de dödade soldaterna.
Jakten på de Assadtrogna grupperna fortsatte upp i bergen och in i byarna. Under räderna begicks övergrepp i flera dagar som även drabbade civila. Vissa tros även ha sett möjligheten att hämnas tidigare övergrepp utförda av al-Assad-lojalister under krigets 14 år.
Den då nytillträdde presidenten Ahmad al-Sharaa tillsatte en utredningskommission – vilken konstaterade att 1 426 människor dödats, de flesta civila, utöver soldaterna i regeringsstyrkorna.
Två huvudsakliga grupper av misstänkta har åtalats:
• 265 personer ur de al-Assad-trogna ”falul”-grupperna, misstänkta för väpnade rån, tortyr och mord på statliga tjänstemän samt skändning av kroppar.
• 298 personer från försvars- och inrikesministerierna, samt styrkor knutna till dem, misstänkta för att ha begått övergrepp.
På tisdagen inleddes offentliga rättegångar i Aleppo, i närvaro av anhöriga till offren.
– Offentligheten skapar nödvändig transparens. Efter 54 år av straffrihet för folkrättsbrott kan det här vara en vändpunkt i Syriens historia. Men den verkliga utmaningen är om rättsväsendet klarar av att göra upp med övergreppen utan politisk påverkan.
Det säger den syriske juristen Almoutassim Al Kilani, specialiserad på internationell straffrätt och mänskliga rättigheter, som är bosatt i Paris.
Al Kilani, 39, var oppositionell mot Assadregimen som styrde Syrien från 1971 till dess fall i december ifjol. Han är kritisk till att högt uppsatta som är misstänkta för krigsbrott under Assad-tiden inte ställs inför rätta av det nya styret – utan tvärtom att några av dem getts positioner i den nya administrationen.
– Övergångsrättvisa är nyckeln till att bygga om ett land på rätt sätt. Att inte hålla förövare under al-Assad ansvariga kan ha skapat en vilja till hämnd bland delar av det nya styrets anhängare.
Han hoppas att rättegångarna, ”om de genomförs på ett rättssäkert sätt”, kan lägga grunden för ett nytt samhällskontrakt, där principen om likhet inför lagen gäller alla. Om processen däremot blir politiserad riskerar den att förvärra spänningarna och undergräva möjligheterna till varaktig fred, menar han.
– Det internationella samfundet har dessutom uppmanat al-Sharaa att respektera mänskliga rättigheter – något som kan ha bidragit till beslutet att hålla rättegångarna offentliga, säger Al Kilani.
Hur ser du som jurist på utredningen och rättegången?
– Situationen i Syrien präglas av kaos. Jag hoppas att rättegångarna däremot håller en högre standard än mycket annat som sker i landet just nu.
