Högerradikalerna i Tyskland tidigare i marginalen – nu i centrum för debatten

– Vi har varit helt ensamma om att säga vissa saker. Det har varit tacksamt, säger AFD-kandidaten Stefan Möller.

Den 23 februari går Tyskland till förbundsval. I nästan alla mätningar ser AFD, som tysk säkerhetstjänst betraktar som högerextremt, ut att gå framåt med cirka tio procentenheter. Det är överlägset mest av alla partier.

Stefan Möller är en av AFD:s två ordförande i den tyska delstaten Thüringen. Här gjorde AFD historia i höstas, då man vann delstatsvalet – som första högerradikala parti i Tyskland sedan andra världskriget. Thüringen ligger i det forna Östtyskland, där stödet för AFD är betydligt högre än i väst.

– År 2013 var vi de enda som sade att Tyskland inte kan betala sydeuropeiska länders skulder. Sedan kom coronapandemin (där AFD var emot vaccinationskraven). Nu invandringen, där vi öppet säger att invandring från vissa kulturer innebär en mycket större risk för vårt samhälle.

Stefan Möller är nöjd.

– Fler och fler frågor har uppstått där vi är det enda parti som säger att det finns alternativ.

I den medeltida staden Erfurt och dess kompakta centrum med korsvirkeshus och smala gränder är förbundsvalet starkt närvarande. Valplakaten hänger överallt. Men trots att AFD är delstatens största parti ser man nästan bara plakat för kristdemokraterna och vänsterpartierna. När AFD hänger upp sina affischer har dessa en tendens att rivas ned med en gång. Många avskyr partiet.

Annika Trescher, 27, säger att det sista hon vill är att AFD ska sitta i regeringen.

– Tyskland är inte ett land som ska regeras från höger. Den saken är historiskt bevisad, säger Trescher, som promenerar på stan tillsammans med sin sex månader gamla dotter Stella.

Samtidigt vill hon definitivt ha förändring.

– Vi har alltför få dagis och en dagisplats för mitt barn kostar 500 euro (motsvarande 5 700 kronor) i månaden. Det är dubbelt så mycket som barnbidraget.

Ursprungligen var AFD ett euroskeptiskt parti, men sedan grundandet 2013 har det gått i högerradikal riktning. Partiets EU-parlamentariker Maximilian Krah sade ifjol att alla SS-män inte var förbrytare. Björn Höcke, en av AFD:s två ordförande i Thüringen, har blivit dömd två gånger för att ha använt nazistiska slagord.

I Thüringens delstatsparlament, lantdag, där vi träffar Stefan Möller, är AFD största parti. Ändå sitter de inte i delstatsregeringen. Partiet isoleras av de övriga tyska partierna på både delstats- och förbundsnivå. (Däremot finns det tyska kommuner som har borgmästare från AFD.)

I Sachsen klassas AFD som högerextremt av tyska säkerhetstjänsten. Ifjol ville socialdemokratiska och kristdemokratiska politiker utreda ett förbud mot partiet. Samtidigt har mittenpartierna närmat sig vissa av AFD:s ståndpunkter. CDU har anpassat sin invandringspolitik och dess kanslerkandidat Friedrich Merz kräver till exempel att personer med dubbla pass som begår brott ska kunna fråntas sitt tyska medborgarskap.

Åt det ler Stefan Möller.

– CDU låter som vi nuförtiden, men det är för sent.

Han skrattar kort och hjärtligt, och fortsätter sedan:

– De känner förstås att samhället går högerut. Klart att de måste anpassa sig. Men folk tror inte att det blir förändring med CDU, eftersom de vet att de inte vill regera med oss. De kommer att regera med socialdemokraterna och de gröna, och då blir det ingen ändring i migrationspolitiken.

AFD kräver också att Tyskland ska gå ur EU. Lämnar Tyskland EU den dag ni sitter i regeringen?

– Nja… den där tillspetsade formuleringen var kanske ett misstag. Vi vill reformera EU, framför allt migrationspolitiken, och där har vi stöd av Ungern, Polen och Italien. Även Frankrike om Marine Le Pen blir president.

Både AFD och CDU kräver att asylsökande som har fått avslag på sin ansökan måste lämna Tyskland omedelbart. De vill också att Tyskland ska sluta ta emot asylansökningar vid gränsen.

– De här åtgärderna rör förstås inte den indiska ingenjören eller postiljonen från Ghana. Utlänningar som inte begår brott är inte i fokus för oss, säger Stefan Möller.

På Erfurts gator hittar vi ingen som säger att de tänker rösta på AFD. Däremot vill många fälla regeringen.

– Väldigt många ukrainare har sökt asyl i Tyskland. Det kostar pengar. Om vi vill få ett slut på kriget måste vi sluta skicka vapen till Ukraina, säger 86-åriga Helmut Richter.

Ska inte Ukraina ha möjlighet att försvara sig?

– Ukraina har redan försvarat sig i åratal. Och vad är resultatet? De förlorar hela tiden territorier, medan Ryssland vinner. Bäst att bara sluta kriga så fort som möjligt.

Helmut Richer tänker rösta på Sahra Wagenknecht. Det är en vänsterpopulistisk politiker som i likhet med AFD vill ha ett omedelbart slut på de tyska vapenleveranserna till Ukraina.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har skapat en växande känsla av osäkerhet i Tyskland. Samtidigt har terrordåden mot julmarknader och festivaler, senast i Magdeburg i december, lett till stor ilska. Förra veckan anföll en afghansk medborgare, som hade fått avslag på sin asylansökan, en dagisgrupp i Aschaffenburg och knivhögg två människor till döds. Efteråt gick CDU:s kanslerkandidat Friedrich Merz ut och sade att Tyskland måste sluta ta emot asylsökningar vid gränsen. Merz tänker lägga fram en ny fempunktsplan för skärpt migrationspolitik i förbundsdagen, och han verkar räkna med AFD:s stöd.

Invandringskritik är mainstream i Tyskland, däremot inte förtäckta sympatiyttringar med nazisterna. Björn Höcke, som även fördömde Förintelsemonumentet i Berlin, har alltså två gånger uttalat det nazistiska slagordet ”Allt för Tyskland” när han hållit tal. Möller känner Höcke väl, eftersom de är parhästar som ordförande för AFD i Thüringen.

– Det var ett slagord som bara SA (Sturmabteilung eller nazisternas paramilitära grupp) använde. Det användes inte av någon efter 1934 och folk har glömt det. Höcke hade ingen aning om att den hade något med nazismen att göra, säger Stefan Möller.

Höcke är historielärare till sin utbildning.

– Höcke är inte ens särskilt intresserad av nazismen. Det är inte konstigt att han inte kan alla detaljer.