Vårvintern 2023 sköts en man i 30-årsåldern till döds i dörröppningen till sin lägenhet i Flemingsberg söder om Stockholm. Mannen, som polisen kopplat till Södertäljenätverket, hade tidigare överlevt ett mordförsök. Nu träffades han med åtta skott medan hans familj befann sig i bostaden.
Södertörns tingsrätt benämnde skjutningen som en avrättning när de dömde flera personer för inblandning i mordet. Den tonåring som själv erkänt att han sköt mannen dömdes till sju års fängelse och utvisning på livstid från Sverige.
Hovrätten sänkte sedan straffet med två månader med hänvisning till att han varit häktad en längre tid. Man fastställde också beslutet om utvisning vilket gjorde ärendet närmast unikt. Tonåringen – som var 17 år vid tillfället för dödsskjutningen och nu har hunnit fylla 19 år – är nämligen född och uppvuxen i Sverige.
Nu meddelar Högsta domstolen att beslutet var proportionerligt. Det påpekas att tonåringen är en del av ett kriminellt nätverk och att mordet ingick i en gängkonflikt. HD framhåller också att tonåringen varit föremål för en rad sociala insatser men att han ändå fortsatt med sin kriminella livsstil.
– Vi har vägt de förhållanden som talar mot utvisning – hans unga ålder, att han begick brottet som minderårig och att han har sin familj i Sverige och saknar anknytning till det andra landet, säger justitierådet Cecilia Renfors och fortsätter:
– I den andra vågskålen ligger att han är dömd för ett synnerligen allvarligt brott som hade gett ett livstidsstraff om han hade varit vuxen när han begick det. Det är också ett planerat och välorganiserat mord som är begånget i ett gängkriminellt sammanhang. De faktorerna har vägt mycket tungt utifrån den skärpta lagstiftning som gäller från 2022,
Tidigare har unga regelmässigt särbehandlats när det gäller när det gäller utvisning på grund av brott. Det gör man fortfarande, framhåller Cecilia Renfors.
– Men kraven för utvisning är inte lika höga med den nya lagstiftningen, jämfört med hur det var tidigare. Då fanns det ett förbud mot utvisning.
Med hänvisning till att tonåringen är född i Sverige och begick brottet som minderårig ändrar HD emellertid utvisningstiden. Nu begränsas förbudet för honom att återvända till Sverige till tio år.
– Huvudregeln är att det inte ska vara någon begränsning av återreseförbudet när straffvärdet är så här högt, men det finns en möjlighet till undantag. De faktorer man då ska beakta är desamma som jag nyss redovisade.
Tonåringens försvarare Viktor Banke tycker att Högsta domstolen borde ha resonerat annorlunda.
– Jag anser man att i ett sådant läge där det finns mycket starka skäl både för och emot bör landa i att man inte ska utvisa en så ung person som det nu rör sig om.
Viktor Banke menar att de tyngst vägande argumenten mot att utvisning är att tonåringen levt hela sitt liv i Sverige, har sin familj här och aldrig har varit i Gambia, det land som han bedöms vara medborgare i.
– Han utvisas till ingenting.
Vad som händer om medborgarskapslandet hävdar att tonåringen inte är medborgare där är oklart.
– Det kan absolut bli så att det senare uppstår ett problem med den praktiska verkställigheten, säger Viktor Banke som hävdar att just den aspekten inte är särskilt väl utredd.
Högsta domstolen har bedömt att det inte finns något hinder mot verkställighet utifrån en bedömning som Migrationsverket har gjort i ett yttrande.
– Verkställighetsfrågan blir aktuell när han har avtjänat den påföljd som han har fått. Då får man se hur det gestaltar sig vid den tidpunkten och hur det landet ser på att ta emot honom, säger Cecilia Renfors.
Regeringen har tidigare aviserat att man vill se en skärpning av regelverket kring utvisning på grund av brott.
– Alldeles för få utlänningar som begår brott utvisas ur Sverige, sade dåvarande migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) när en utredning förra året tillsattes för att se över reglerna. Den utredningen ska redovisas senast den 15 maj i år.
