Vem ringer jag när jag vill tala med Europa?
Så sade förmodligen aldrig Henry Kissinger, tidigare amerikansk utrikesminister. Men legenden om hans jakt på ett europeiskt telefonnummer ekar fortfarande i Bryssels korridorer. Som en trist påminnelse om att EU sällan talat med en gemensam röst.
Så brukade det i alla fall vara, innan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gjorde klart att hon gärna lyfter på luren.
Under sina sex år i Bryssel har sjubarnsmamman, med ett förflutet som läkare och utskälld tysk försvarsminister, samlat allt mer makt runt sig själv.
– Presidentialiseringen började redan tidigare, men von der Leyen har gått många steg längre än någon annan när det gäller att stärka sitt inflytande över kommissionen och hela EU. Det är en konsekvens av hennes skicklighet och av omvärldsfaktorer, säger Calle Håkansson, EU-forskare knuten till FOI.
När EU:s stats- och regeringschefer träffas för toppmöte i Bryssel i dag, torsdag, har 66-åringen en självklar plats i centrum, trots att hon inte är värd för mötet. Det är hon som håller i taktpinnen när Europa ska återupprusta och få fart på konkurrenskraften.
– Många välkomnar att hon tagit på sig ledartröjan. Men på sina håll knorras det över att hon börjat ta sig alldeles för stora befogenheter, säger en senior EU-diplomat.
von der Leyen, som har en imponerande arbetskapacitet, inte bara jobbar från kontoret på våning 13 i EU-kommissionens högkvarter i Bryssel. Hon bor också där, i ett rum på 25 kvadratmeter.
Det väcker inte bara beundran.
– Von der Leyen verkar vilja styra kommissionen som ”one woman show”, klagade den tyska EU-parlamentarikern Gabriele Bischoff nyligen.
Faktum är att von der Leyen inte alls styr skutan på egen hand. Hon omger sig av en liten krets inflytelserika rådgivare, varav många är tyska – precis som hon själv. Dit hör hennes mäktiga kabinettschef, Björn Seibert, som är inblandad i alla små och stora beslut. ”Låt dig inte luras av hans sneakers – han kan krossa en Brysselkarriär med ett vanligt mejl”, skrev tidningen Politico nyligen.
Maktkoncentrationen har föga förvånande lett till spänningar inom EU-kretsen.
– Samtidigt som hon är väldigt påläst och engagerad får hon mycket kritik för att vara allt för ”hands on”, och bara förlita sig på en väldigt liten krets av nära medarbetare, säger Calle Håkansson.
EU-apparaten är inte direkt känd för att vara snabbfotad. Men under von der Leyens ledning har det ibland gått riktigt fort. Åtgärder som var otänkbara innan en kris har hon dunkat igenom på rekordtid, även på områden där EU-kommissionen saknat kompetens.
Så var det under coronapandemin, då von der Leyen med hjälp av oortodoxa metoder drev igenom en gemensam upphandling av vaccin. Hon fick också medlemsländerna att gå med på att ta upp gemensamma lån, något som inledde ett nytt kapitel i EU:s historia.
Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina blev EU-kommissonens stärkta roll ännu tydligare, då massiva sanktioner riktades mot Moskva.
– Tidigare hade huvudstäderna suttit i förarsätet, framför allt Berlin och Paris. Nu var det i stället von der Leyen och hennes lilla krets av rådgivare på våning 13 som utvecklade mycket av paketen, säger Calle Håkansson.
Det gäller även den jättelika försvarsplanen för att återupprusta Europa, som ska diskuteras på toppmötet. Egentligen ligger ansvaret för försvaret på medlemsländerna, men nu har det alltså blivit en angelägenhet för EU-kommissionen.
– Hon tar för sig, helt klart. Men skulle hon inte göra det skulle hon få kritik för att vara en svag ledare, säger en annan EU-diplomat.
von der Leyens plan är dessutom fingerfärdigt utformad för att runda två potentiella bromsklossar. Den behöver varken godkännas av EU-parlamentet eller få grönt ljus från enskilda medlemsländer (läs Ungern).
Vad innebär det här för EU:s demokratiska förankring?
– Vi ser att man i kriser går runt många av de klassiska beslutsprocesserna. EU-parlamentet har ju tydligt tappat inflytande, säger Calle Håkansson.
– I fallet med försvarssatsningarna var det nog nödvändigt för att kunna gå fram snabbt. Men frågan är hur det kommer att påverka den demokratiska legitimiteten på sikt.
Frågan om vem man ska ringa när man vill prata med Europa har i alla fall fått ett svar.
Eller?
– Under Biden-administrationen var det väldigt tydligt att von der Leyen var Europas starka ledare och den som andra världsaktörer vände sig till. Nu med Trump-administrationen, som verkar ogilla EU, så har det kommit i en annan dager. Men med det sagt så tycker jag fortfarande att hon har fått en mycket starkare roll, säger Håkansson.
Läs mer: Amerikanska tullar liknas vid rutten fisk – nu gör sig Bryssel redo för hämnd
