Under torsdagen träffar de stora matkedjorna finansminister Elisabeth Svantesson (M) efter upproret i sociala medier mot dagens matpriser. Sverige har haft liknande debatter tidigare. Slopa momsen på mat och gör den billigare – det var kravet när Skärholmsfruarnas protester mot de höga matpriserna kulminerade i början av 70-talet.
– Det låg och pyrde, och när jag öppnade locket blev det en vulkan, säger Anne-Marie Norman, som startade upproret och var med och bildade Skärholmsfruarna.
Den dåvarande Palme-regeringen lyssnade, och några dagar innan jul införde den prisstopp på bland annat mjölk och ost. Hemmafrun Anne-Marie Norman och Skärholmsfruarna hade fått gehör för sina krav.
Nu, över 50 år senare, uppmanas människor att bojkotta de stora matjättarna till följd av de höga matpriserna.
Men Anne-Marie Norman är skeptisk.
På 70-talet var Anne-Marie Norman 23 år, hemmafru och bosatt i Skärholmen. Då var hon inte politiskt aktiv, men hon reagerade på momsen på mat, som drev upp priserna.
Till slut fick hon nog.
– Jag slog näven i bordet och ringde till Expressen, säger hon.
Under två veckor införde de en köpbojkott på mjölk. Vid den tiden fanns det inga sociala medier, men de lyckades få ut sitt budskap via flygblad för ett öre styck, som trycktes i Dalarna. Fler offrade sin fritid för att sprida budskapet på torgen. Andra knackade dörr, berättar hon.
– Det visar vilken kraft, frustration och ilska som fanns hos folket, säger hon.
Därtill var både nationella och internationella medier intresserade av det.
– Vi hade inte några mobiler som i dag, men ändå nådde vi hela vägen till Sydafrika och Amerika.
Att genomslaget blev så stort tror hon berodde på att det fanns en tydlig orsak till prishöjningarna – momsen på maten. Den infördes av Palmes regering, och anledningen till det var att finansiera en miljon nya bostäder till följd av den då rådande bostadsbristen.
– Det rör alla, för alla behöver äta. Där och då vankades det en till skattehöjning, och då tänkte jag: ”Vad fasen håller de på med? Vad ska vi med bostäder till om vi inte har råd med mat?”
Kraven gjorde att Palmes regering införde prisstopp på bland annat mejeriprodukter, och det varade fram till början av 1975.
För att bojkotten i dag ska få samma genomslag krävs det en slags motpart till prishöjningarna, tror Anne-Marie Norman.
– Vi hade ingen politisk insikt och brydde oss inte om det över huvud taget. Men det vi var emot var skatten på mat. I dag säger man att maten är för dyr. Ja, den är dyr, det går inte att säga något annat. Men då skulle jag vilja veta vad det är som gör att den är så dyr, säger hon.
Att priset är högt i dag beror på flera olika komponenter. Dåliga skördar pressar upp priset på bland annat paprika och apelsiner, och extremväder gör att kaffepriserna skenar. Något som även sticker i folks ögon är matjättarnas miljardvinster.
– Gemene man är väl inte jätteinsatt i alla de här delarna. Media fångar upp en del, men jag tycker att det borde vara mer nyanserat. Sedan har vi aktieutdelarna, och det är väldigt lätt att reta sig på dem – men hur mycket får de och vilka risker tar de? Man vill ha mer fakta, säger hon.
Hon är tveksam till om mycket kommer att ha hänt efter veckans slut.
– Folk som har en åsikt och strider för något, precis som vi gjorde, har rätt att säga ifrån. Men jag tror att det är väldigt viktigt att man har en grund och fakta att stå på om man ska få genomslag.
Vilka paralleller finns det mellan ert uppror och dagens bojkott?
– Jag ser inte några likheter mer än namnet faktiskt, säger hon.
